Jag vågar inte ringa till folk längre, jag har trott att det jobbigaste skulle bli folk som hör av sig nu i slutet av graviditeten för att fråga ”om det inte har hänt nåt än” men idag kom jag på att det även kan bli tvärtom, jag kan inte ringa upp folk.
Ringde precis till mamma, det gällde något egentligen totalt oviktigt, skulle bara höra om hon var intresserad av att få lite äpplen av svärföräldrarna, och jag hörde direkt när hon svarade att hon lät väldigt spänd, kunde det var så att jag ringde för att tala om att hon blivit mormor?!?
Hon sa förstås ingenting, men jag kände mig som världens skurk när det enda jag ville prata om var lite äpplen...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
heehe! nu ska du få höra...
precis vad du längtat efter...
Jeppas förlossningsdatum var 25/4-88, han kom, tro det om du vill 21/5-88.
Det vaar dryyyygt. alla ringde och frågade om jag var släkt med elefanten...
fresten, jag kan nästan sätta en 5a och en fimp på att du kommer berätta dina historier om graviditet och förlossning för alla och ingen sen, vi tjejer gör det lika väl som killar har lite svårt att låta bli lumpen snacket.
Det är faktiskt trevligt, vi har en gemenskap och som en tjej till en annan vill man nog liksom välkomna in alla andra tjejer som är i den situationen. tror jag. Vi är ju trots allt människor och vi vill känna samhörighet med andra.
Hoppas allt går bra och att h*n är lika välkommen till er som alla mina barn har varit till mig då vet jag att det barnet har kommit till några som bara älskar och utgår från det.
Stora kramar! läser med sto nyfikenhet hur det går...
Skicka en kommentar