Alltid kul att vara poppis

Min far ringde.

Han: Hej, vad gör ni?
Jag: Jag satte mig precis vid datorn för att skriva ut ett recept.
Han: Skrutt då?
Jag: Han är på dagis.
Han (besviket): Jaha. Ja jag var i stan och tänkte att jag skulle komma över, men då får det vara.

Tack som fan.

Dagens irritationsmoment

Jag satt i soffab och skulle logga in på internetbanken, och det vägrade fungera.
Jag knappade och knappade och knappade på internetdosan.
Inte en siffra ändrades.
Jag knappade extra långsamt - för att vara säker på att alla siffror blev rätt.
Ingenting.
Jag knappade extra hårt - för att vara säker på att alla siffror kändes av. (Och ok, för att jag var lite arg.)
Nada.
Jag svor tysta eder över banken, över datorn och över tekniken i allmänhet innan jag slängde ilsket ifrån mig dosan på soffan.
Den landade mjukt, bredvid en svart liten fyrkantig sak - min internetdosa.
Jag tittade förvånat på dosan jag slängt ifrån mig - miniräknaren. Som är 4 gånger större än bankdosan.
Starkt jobbat.

Ett ljus i mörkret

Skrutt har fått en ficklampa och har lyst upp tillvaron hela helgen.
Helt plötsligt ropar han från hallen:
- Mamma! Otä mamma!
Jag går dit.
- Vad är det som är otäckt?
- Där, otä!
Han lyser på en svart afrikansk mask som hänger på väggen... och har hängt där i tre år. (Undrar om det ska tolkas som att vi behöver bättre lampor i hallen?)
Nu är den i alla fall säkert undanstoppad i ett skåp som är klassat som mask-rymningssäkert av Skruttungen.

Frustration deluxe

Äta mat, klä på sig, borsta tänderna...
ALLT är en kamp just nu.
Vägrar lyssna, ignorerar, slåss och skriker.
Är det detta som kallas 3-års trots?
Det. Är. Inte. Roligt!

Om varför jag ska ha en stor skylt på bilen där det står "innehåller barn"

Jag och Skrutt satt i bilen, vi var 10 minuter hemifrån och Skrutt började se ut som om han nära att somna.
- Skrutt, ska vi sjunga lite? Tjoar jag i hopp om att han ska hålla sig vaken.
Efter att ha tänkt efter lite deklarerar han högt från baksätet:
- Apa!
Vi sjunger om de små aporna som hoppar i sängen. Lagom lätt med rörelsesång när man ska köra, men visst visst.
Sången tar slut. Fortfarande en bit kvar.
- Vad ska vi sjunga nu då?
- Mamma Mu!
- ♫ Vi har fått en konstig ko med konstiga små horn,
När hon stor att ingen glor, vinkar hon med sina horn. ♫
Jag lyfter upp högerhanden till sidan av huvudet och vinkar med den fram och tillbaka.
Typiskt kolikt i min mening.
Vi möter en bil. En kille i 30-års åldern sitter bakom ratten. Han tittar på mig. Tappar hakan. Och börjar asgarva!

Yes it´s me, the village idiot.

Ensamhet

Camilla skriver om att äta i ensamhet och om hur jobbigt det kan vara.
När jag var yngre var det en stor skräck för mig. Att vara ensam ute bland folk. Jag fick ångest bara av tanken på att sitta ensam på ett ställe som ett café eller biograf. Tänk om folk trodde att jag inte hade några vänner!
Jag känner inte så längre.
Jag kan tycka att det verkar väldigt rofyllt att gå på bio själv, och idag gick jag och satte mig ensam på ett café i väntan på att en butik skulle öppna och det var inte det minsta jobbigt. Ganska skönt faktiskt. Jag satt med min latte, lyssnade på en bra ljudbok och bara njöt. Jag vet inte varför jag kommit över min skräck eller när det hände, men det känns befriande.

R.I.P DVD

Skrutt har badat fjärkontrollen.

Vad är det för smartskallar som inte sätter knappar på DVD:n så den går att använda utan fjärr?!