Fler sätt att se på saker och ting

Fick lite medlidande på jobbet idag över att jag började tidigt eftersom det ju är så jobbigt att gå upp. Jovisst, det kan vara lite motigt, men...

Jag blir bjuden på frukost på jobbet. Jag gör i ordning min macka, går och sätter mig vid ett bord, slår upp en tidning, äter i lugn och ro medan jag läser nyheterna, en hel halvtimme där jag bara kan sitta i min egen lilla värld.
När jag är klar ställer jag den smutsiga disken i en back och går därifrån.

Inte vid något tillfälle har någon kollega kladdat yoghurt på mig. Ingen har talat om att de måste gå på toaletten och krävt att jag ska komma och torka.
Ingen vill heller att jag ska skära bort kanterna på deras smörgås och ingen har fått ett utbrott för att det inte finns rätt pålägg. Dessutom har jag inte känt det minsta lilla behov av att övertala någon av kollegorna att denne faktiskt måste låta mig borsta deras tänder efteråt.

Ja usch, det är tufft att börja tidigt.

Han tog det nog som en utmaning

Skrutt vill INTE sova, han är INTE trött, och vill INTE ligga i sin säng.
Han ska ligga på nalle puh fotöljen.
Pappan: Men Skrutt, man kan inte sova på Nalle Puh.

Fem minuter senare:
Säng: Nalle Puh
Täcke: Sacko säck
Kudde: Byrå
Sällskap: Elefant

Ytterligare 15 minuter senare:

Missnöjda grymtningar hörs och tunga fötter hasar över golvet, liten Skrutt kravlar upp i sängen och sover igen innan han hunnit lägga ner huvudet på madrassen.

Vissa saker måste man liksom uppleva själv för att förstå

Skrutt har ögoninflammation och feber, han och hans far tillbringade några timmar hos läkaren och gick sen därifrån med...*trumvirvel*... ögondroppar!

Jag är inte säker på att alla riktigt förstår hur det är att försöka ge ögondroppar till en treåring. Ge mig ett ögonblick, jag ska försöka komma på någon passande liknelse.

Det är...
... som att försöka duscha en vildkatt.
... som att försöka hålla fast i en hal ål.
... som att försöka raka en ilsken pitbull.
Samtidigt. Och med händerna bakbundna.

Men han är söt när han sover

Skrutt är 3 år. Det är en ålder som är känd för att göra barn extra uppmärksamma och lyssnande. En ålder då de inte alls väljer att ignorera sina föräldrar, eller att efter att föräldrarna upprepat något 10 gånger och börjar få en aning irritation i rösten göra precis tvärtemot.

Eller hur var det nu?

Varför?

Skrutts nya favoritord: Varför?

Jag börjar bli riktigt bra på att byta samtalsämnen när det tar slut på förklaringar och ett "mamma vet inte" inte accepteras. Men det kanske finns nån som kan hjälpa mig förklara livets mysterier för en 3½ åring?
Senaste frågan där jag gick bet:

- Varför behöver inte mammor plåster på snippan när det blöder?

Söker ett svar som omöjligt kan leda till ett nytt "varför?".
Det är liksom lite där det kör ihop sig för mig.

Snart bor vi i en urskog

Undrar vad som är mest pinsamt:

Att häcken ut mot gatan har vuxit om mig med decimeter och därmed blivit en halvmeter högre än den får vara.

Eller

Att tisteln som växer i samma häck är nästan lika hög.

... tror dock inte det finns några regler mot det ännu...