Åren går

Tandläkeren: Ja men det såg ju bra ut det här, ska vi säga att nästa rutinbesök blir om 18 månader igen?

Jag: Ja det blir väl bra.

Tandläkaren: Jaha då blir det... låt se nu.... vår/sommaren 2010.

Oj.

Om 18 månader är försommar år 2010.

Borde det inte vara typ... 1997?

Sjusovare

Jag kom hem från tandläkaren 9.40.
10.00 skulle vi vara på dagis och jag förväntar mig att möta två startklara grabbar.
Jag öppnar dörren och möts av en stressad pappa iförd kalsonger, strumpor och t-shirt.
Han rabblar i ett snabbt andetag:
- Vi-har-precis-bytt-blöja-ätit-frukost-och-klätt-på-oss (oss?) vi-ska-bara-borsta-tänderna.
Han tar ett andetag till.
- Jag vaknade tio över nio.
*paus*
- Vi har försovit oss.

Nehej?

Dagisbesök

Jodå, det var en stor dag idag, vi har besökt dagiset.
Hur det var med Skrutten vet jag inte men mamma hade i alla fall fjärilar i magen innan.
När vi gick därifrån hade både R och jag ett leende på läpparna, det kändes så bra.
Det är ett dagis med två avdelningar, en 1-3 år och en 3-5 år, men med ganska mycket samarbete.
På småbarnsavdelningen kommer det att vara 12 barn i vår, det är Skrutten och en till som kommer som nya. En tjej där är i Skruttens ålder, de flesta barnen är ett år äldre och några två år äldre. Det är 3,5 fröknar på 12 barn. Det är väl ok?
Lokalerna var mysiga, inte jättestora men de kändes ganska lagom. Maten lagas på förskolan (något jag trodde att det gjordes överallt men så var det visst inte)
De brukar vara ute ganska mycket och dagiset ligger jättefint alldeles i slutet av en lugn gata och med skog på tre sidor.
De andra barnen var jättesnälla mot Skrutten och vet ni vad? Han var inte det minsta blyg!
Det gjorde mig verkligen glad att se. I och med att det gått så dåligt på öf de senaste gångerna värmde det i hjärtat när han efter 5 sekunder släppte mitt ben och sprang iväg till de andra barnen, sen tittade han knappt åt oss förrän det var dags att gå hem!
Fröknarna var väldigt trevliga och verkade vara människor som passade och trivdes med sitt jobb.

Jag förstår faktiskt att de andra mammorna på öf hade sökt dit i första hand.
Jag förstår att de vart lite sura att vi fick plats och inte de.
Jag förstår det.
Jag förstår inte varför de kände att behövde komma med små vassa kommentarer mot mig för det.
Jag är ganska nöjd med att vi hamnat där med inte de.
Skadeglad?
Kanske liiite.... Är det hemskt av mig?

Produktivitet

Vissa dagar känns det som om dagarna bara går och man inte hinner någonting.
Idag har jag hunnit massor.
- Besökt och (trots att det bara var ett rutinbesök) blivit rånad av tandläkaren
- Handlat mat
- Hälsat på Skruttens blivande dagis
- Köpt julsenap på apoteket
- Varit förbi mamma
- Köpt lite julpynt
- Varit förbi en annan matbutik och köpt majskrokar
- Köpt julklappar till Skrutt och hans kusiner
- Tvättat bilen
- Samt adventspyntat och bytt gardiner.
Jag känner mig produktiv.

Julklappstips önskas!

Hjälp! Ska köpa julklapp till R:s brorsdotter, vad köper man till en snart 4-årig liten tjej???

Vatten- och elförbrukning

Efter att ha bott här i huset i några månader kollade vi av vår vattenförbrukning jämfört med elbolagets beräknade. Som väntat hade vi gjort av med betydligt mycket mer än de hade räknat med. Typ det dubbla.
R ringde för att få en faktura på mellanskillnaden och för att be dem beräkna upp den förväntade förbrukningen som var baserad på hur mycket förra ägaren gjort av med.
Kvinnan i andra änden av tråden var mycket förvånad.
"Jaha, ojdå, skiljer det sååå mycket?!"

Är det egentligen så konstigt?
Förra ägaren var en ensamstående man, 50+.
Vi är två vuxna och ett blöjbarn.
Antalet tvättar, diskningar, duschar, toalettspolningar och handtvättar har garanterat ökat med minst det dubbla.
Lägg sen till vattnet som går vid blöjbyten, bebisbad, avtvättningar efter maten m.m.
Jag tycker faktiskt inte att det är så märkligt.

Samma sak med elen, det går mer där också, fast det behöver vi inte ringa om, nästa vecka ska vi få ny elmätare med direktavläsning.
Bra.
Jag betalar hellre för det vi verkligen gör av med varje månad än den el de tror att vi kommer använda.

Absolut jul

När jag var i början av tonåren år fick jag min första (och enda) julskiva, Absolut Christmas. Den har snurrat i cd-spelaren varenda jul sedan dess.
I år tänkte jag att det kanske var dags för lite variation och fick tips om ett par julskivor som skulle vara bra, en av Jill Johnson och en av Peter Jöback.
Nu har jag lyssnat på dem.

Jag är ju inte riktigt på topp för tillfället, livet är lite tungt och efter att ha lyssnat på dessa två skivor känns det som jag har lust att lägga mig i sängen och aldrig, aldrig kliva upp igen!
Det var det mest deprimerande jag varit med om.... Långsamma och melankoliska melodier, julstämningen är rekordlåg.
Nej tack.
Min vanliga mysiga och mer uppiggande julskiva får allt hänga med några decennier till.

Vintersol

Aaaa...

...tjoo!

Snöiga trottoarer

Vi har en trottoar utanför huset.
Vet ni betyder när det kommer massa snö?
Ja precis, vi har ansvar för att se till att den går att använda utan att riskera varken livet eller benbrott.

Jag är glad att förre ägaren lämnade kvar ett antal snöskyfflar när han flyttade till lägenhet.
De behövs.

Fast jag tycker faktiskt att det är ganska roligt att skotta lite, vardagsträning och frisk luft.
Undrar om jag kommer vara lika förtjust över det efter flera månaders skottande som jag är nu efter två dagar?
Tveksamt.

Vinterklädd

Den första kvarvarande snön prydde gräsmattan här för några dagar sedan, Skrutt tittar fascinerat ut genom fönstret och bubblar av lyckligt bebisprat. Jag tror att det betydde nåt i stil med:
"Titta mamma! Det är alldeles vitt ute, kan vi inte gå ut och undersöka vad det är som har hänt?!?"
Självklart kan vi det älskling.

Så vi plockar fram nya vinteroverallen
(som jag till öf-mammornas chock och förvåning inte satt på honom förrän nu!)
Jag tror, i min enfald, att det skulle gå ganska smärtfritt att få ner ungen i detta smarta klädesplagg.
HA!
Han är inte alls intresserad av att få på sig massa kläder, han ska ju ut nu!
Nåja det är väl bara att börja från början.
Raggsockor. Jag sätter på den ena som han genast sliter av när jag börjar med den andra. Jag kopplar snabbt ett grepp som gör att händerna inte når ner till fötterna och får på båda två.
Så långt ganska lugnt.
Sen får jag problem, vad ska på först? Handskar eller overall?
Jag bestämmer mig för att det nog är handskarna. Det borde om inte annat hindra honom från att dra av raggisarna som han fortfarande kämpar med att få tag på. Han är inte överförtjust över att få något på händerna, men det går, alla fingrar hamnar dock i själva handsken. Tummen i tummdelen är bara att glömma.
Nu sitter han med raggsockor och tjocka handskar.
Så overallen, vi får i benen och jag tänker att jag nu skulle ta på skorna innan jag trär i resten av kroppen så han inte blir så varm.
Första skon.
Han rullar ihop foten till en boll.
Jo faktiskt.
Det borde inte vara möjligt att nå med tårna till hälen när man kniper med foten men han lyckas nästan. Vi trilskas och brottas och till sist lyckas jag få i första delen av foten, hälen däremot tar stopp. Det finns plats, men det går bara inte! Jag trycker och pressar och han kniper. När jag äntligen lyckas få ner foten då slappnar han genast av. Ingen idé att sitta där och bråka då liksom.
Istället förs all koncentration över till fot nr två. Den går till och med ännu sämre än den första och när jag slutligen får båda fötterna på plats känner jag att svettpärlorna börjar komma i pannan.
Så overallen då. Det bör ju inte vara några större problem, i med armarna och upp med dragkedjorna bara.
Då byter ungen taktik!
Istället för att kämpa emot blir han totalt lealös. Han bokstavligt talat hänger i famnen. Jag försöker få in två sladdriga armar i ärmarna men de viker sig nästan dubbelt. Efter en stunds micklande får jag tag i handsken genom ärmen och sen drar jag både den och handen igenom.
Det lyckas. Till sist.
Jag får upp dragkedjorna och är nu totalt genomsvettig och känner mest för att lägga mig och gråta, men har ju i så fall gått igenom allting förgäves.
Jag bestämmer att mammas nerver skulle må bra av en promenad innan vi leker i snön och sätter ner honom i vagnen.
När jag ska spänna fast selen inser jag att remmarna som förut passat bra självklart är alldeles för korta när det tillkommit både en lammfäll och en vinteroverall.
Det tar säkert 5 minuter innan jag lyckats förlänga dem.
Skrutten blir otålig och börjar skälla och det hjälper inte direkt situationen.
När jag äntligen fått fast honom blir det mössa på huvudet och ner för trappen.
HELT SLUT!
Jag hatar vintern och vinterkläder!
Efter en halvtimmes promenad i strålande solsken och gnistrande snö känns det trots allt lite bättre, och när skruttungen senare tultar omkring i snön och ser lycklig ut börjar jag tycka att det nog var värt det.
Trots allt.

Undrar?

När hänger man egentligen upp julgardinerna?
Samtidigt som man plockar fram adventsljusstakarna eller när man plockar fram resten av julpyntet?
Eller tar ni kanske allting på samma gång?

Jag småmyser lite över att det bara är en vecka kvar innan jag ska ta fram adventsljusstakarna och julstjärnan, då kommer det kännas att det faktiskt inte är sååå långt kvar till jul.

Dop

Det var dop för Skruttens syssling igår och det var faktiskt riktigt trevligt. Ja inte så att jag hade väntat mig att det skulle bli otrevligt på något sätt, men jag var liksom inte upplagd för det på morgonen.
Men som sagt, det var bra. Söt bebis, stolta föräldrar och glada släktingar, precis som det ska vara.
Det jag har svårt att greppa är att Skrutten var sådär liten för 10 månader sedan. Yttepytte.

Lillskrutt var så duktig, han var helt tyst i kyrkan, han satt bara och tittade storögt på allt det nya. Vi var lite oroliga innan att han skulle få för sig att testa ekot. Han brukar göra det när han kommer till ett nytt ställe, testa hur det låter när han skriker lite. Ju mer eko desto roligare är det och desto mer skriker han. Det hade blivit lagom kul i en stor domkyrka...
Det verkar dessutom som att han har kommit ur sin blyga period som han har varit inne i ett tag nu för det var inte alls läskigt med andra människor. Han kilade omkring och undersökte och tittade på allt och alla. Han blev otroligt fascinerad av en rullator och sedan tokförbannad när rullatorns ägare tog med den in på toaletten och han inte fick följa med!
Annars stod hans snart 4-åriga kusin högt på intresselistan, henne sprang han glatt efter och sen satt de och lekte vid leksakslådan tillsammans.

Hur ska man orka?

När ett stort svart hål öppnar sig under dina fötter.
När fingertopparna som klamrar sig fast på kanten är det enda som hindrar dig från att falla ner.
När små och stora bekymmer hela tiden hänger sig på dig som tyngder runt anklarna.
Hur orkar man hålla sig kvar?
Hur orkar man ta sig upp?

Jag tänker ta en liten paus från bloggandet, i alla fall några dagar.
Jag måste försöka få upp ett par fingrar till över kanten.

Min son är smartare än mig

Vi satt och lekte med stapelfiguren på golvet och varje gång alla ringarna var på plats så skulle han även stapla
brio-taxen högst upp.
Jag förstod verkligen inte varför han trodde att vovven skulle passa, så ologiskt.
Men så efter ett tag såg jag att han varje gång satt och pillade, kände och snurrade på någonting på hunden,
jag tittade närmare och förstod plötsligt.
Hundens halsband ser ju precis ut som en av ringarna,
det är klart att han skulle vara duktig och sätta alla ringarna på figuren.

Det var bara hans korkade mamma som inte fattade sambandet.

Julfixande

Skrev ett inlägg för någon dag sedan om saker vi behövde för att få lite julstämning hemma. Det går framåt.

* Julgardiner - Jag och Skrutten gick ner till fabriksbutiken och hittade ett par jättesöta längder. Nu har vi i alla fall julgardiner till två fönster.
* Några ljusstakar - Två röda adventsljusstakar i trä införskaffade på rusta för 29:-/st. Det är säkert ingen toppkvalité men de borde väl kunna hänga med ett par jular.
* Julgran - Mamma och J skulle ut och hugga gran med ett par bekanta och lovade ta en till oss också.
* Julgransfot - Får mammas, hon påstod bestämt att hon inte skulle ha någon julgran bland flyttlådorna i år och att de till nästa år inte var speciellt sugna på att skaffa julgranar till alla fötter, de skulle visst ha tre stycken tillsammans.
* Julgransbelysning - Även här påstod mamma att hon inte skulle behöva sin så den ärver vi också.
* Julstjärna till toppen - Återstår, jag tittade på rusta och de kunde erbjuda spiror och prinsesskronor till toppdekoration. Godkännes icke! Det ska vara en stjärna, annars får det vara.
* Julgranskulor - köpte fyra fina röda kulor med glitter på för 29:- de är av plast men såg ut som porslin. Sen hade visst mamma en del jag kunde få också.

Helt plötsligt är det mesta i dekorationsväg nästan avklarat.

Dessutom började jag känna av lite julstämning när vi gick omkring bland raderna av julpynt, ljusstakar och tomtar, det var faktiskt lite småmysigt.

Kan själv?

Så liten men vill så mycket.
Just nu vill han äta själv, men det är svårt. Först ska man få upp maten på skeden, sen ska man få skeden till ansiktet och sen lyckas träffa munnen med skeden samtidigt som man ska försöka att inte vicka av all mat ner i knäet på vägen dit.
Det går inte så bra och han blir rätt arg när det inte går.
Samtidigt sitter hans föräldrar där och vill att han ska få i sig lite mat, men att bli matad är ingen höjdare.
Vi kompromissar.
Han går med på att bli matad om han får ta en sked mat själv emellanåt, sen får man vara med och hjälpa till och styra lite så att det inte ska bli alltför stora vredesutbrott. Det funkar ganska bra och det går bättre och bättre för honom.
Jag kan inte hjälpa det, jag längtar lite tills han kan äta själv.

Röra av alltihopa

Jag skulle laga middag nu ikväll, wokröra.
Kycklingen och grönsakerna låg och fräste i wokpannan och nudlarna hade precis kokat klart och skulle göra dem sällskap.
Jag skulle bara hälla av vattnet och satte på locket på kastrullen och började vicka av vattnet.
*Splosch!*
Sen låg alla nudlarna i slasken.
Sekunden innan tänkte jag att "nu får jag se till att hålla i locket ordentligt så inte nudlarna ramlar ut". Jag har nämligen lyckats göra exakt samma sak förut.
Det var inga vackra ord jag varken sa eller tänkte just då.

Snart är det jul igen

Jag insåg hastigt och lustigt att det snart bara är en månad kvar till jul!
Jag insåg ännu hastigare och lustigare att vi nu som småbarnsföräldrar förväntas få in lite mer julstämning i hemmet.

Ajdå.

Insåg efter en stunds funderande att man ju brukar pynta lite innan själva julafton och tidsramen krympte ännu mer.

Vi borde ha en julgran.
Ajajajdå.

Efter en snabb inventering i jullådan kunde jag konstatera följande:
Prydnadstomtar finns det i massor!
Förutom det har vi 1 julstjärna, (den brukade ha sällskap av 2 ljusstakar i fönstren men dessa tackade för sig och slutade fungera senaste julen) och 1 par julgardiner. (Jag kände mig duktig över dem i två sekunder ungefär innan jag insåg att det inte var något vi skaffat själva utan att det var svärmor som försett oss.)

Läget är alltså som följer.
Vi har:
* X antal porslinsfigurer (som i år är helt uteslutna att ta fram på grund av klåfingrig, nyfiken liten 1 åring.)
* Tygtomtar
* Julgardiner till köket.
* Julstjärna till vardagsrumsfönstret.
* Lite glitter till granen
* 1 liten hängande tomte som julgranspynt.

Vi behöver:
* Julgardiner, minst 1 par till vardagsrumsfönstret, helst till några andra fönster också.
* Några ljusstakar
* Julgran
* Julgransfot
* Julgransbelysning
* Julstjärna till toppen
* Julgranskulor (som inte är i glas, porslin eller annat icke barnvänligt material.)

Var det verkligen bara en dryg månad kvar till jul?

Först så går det uppåt...

... och sen så går det neråt!

Skrutten fixade att klättra ner för trappan nu ikväll.
Förut har det bara varit försök till störtdykningar med huvudet först som gällt, men nu backade han fint och försiktigt hela vägen ner till källaren!
Gissa om han var nöjd med sig själv när han insåg att han hade klarat det.

Sexigaste uniformerna?

Hörde i morse på radion att de hade gjort nån (egentligen totalt ointressant) undersökning om vilka kvinnor/män i uniform som det andra könet tyckte var sexigast.
Jag lyssnade bara med ett halvt öra men hajade till lite när de yrkeskvinnorna som männen fann mest sexiga i uniform var: Sjuksköterskor?
Är det själva yrkesrollen som de tycker är attraktiv? För inget illa menat, men det är väl inte så att sjukhuskläderna osar av sexighet direkt?

(För nyfikna kan jag tala om att brandmän låg i topp hos kvinnorna och att jumboplaceringarna tilldelades kvinnliga parkeringsvakter och manliga präster)

Kvällsnöje

En regning, grå och blåsig kväll i november.
En sovande son och en pluggande man.
Vad kan man hitta på för att göra tillvaron lite roligare?

Jag gjorde en storstädning av kylen.
En riktig höjdare!

Eller inte.

Buktalare

Jag gillar buktalare, bra buktalare i alla fall.
Jag vill också kunna buktala, får ta och lägga det till listan över värdelösa saker jag vill lära mig (men aldrig kommer att göra).

Här är en kille som är riktigt bra. Har ni en stund över så kika gärna:

Jeff Dunham och Achmed the Dead Terrorist


Jeff Dunham och Walter
(Tyvärr kunde jag inte lägga in del 1 direkt.)


Walter del 2.


Walter del 3.

Gravid

Nej, det är inte jag som är gravid!
En kompis är gravid med sitt andra barn, så roligt! :D
En liten bebis nästa år, i maj borde det bli om jag har räknat rätt.

Hylla på plats

Nu har hyllorna kommit upp på väggen, en av dem hamnade i Skruttens rum och vi fick plats med en hel del av grejer.
Skönt.
Jag tyckte att det blev riktigt bra.
Tack för hyllorna mamma, och tack för att du skruvade med dem halva kvällen älskling.

Ibland har man förestem tur, jag har suttit och kikat på stringhyllor på nätet ett tag nu och så kommer mamma och har två över!

Nytvättat

Hur kommer det sig att nytvättade lakan doftar så gott?
Jag bara myser när jag kryper ner i en renbäddad säng.
Jag tvättar kläderna i samma tvätt- och sköljmedel,
men de doftar inte alls på samma sätt.
Varför?

Hyllor och leksaker

Nu har det börjats med rensning inför flytten hemma hos min mor så hon var förbi oss med saker.
Två stringhyllor till mig och mina gamla leksaker till Skrutten.
Pappas gamla klossar och bultbräda har numera fått sällskap i leksakslådan utav mammas plocklåda, stapelbyttor och en mycket populär plasttraktor.
Själv sitter jag och är nostalgisk, jag bygger höga torn av klossar, bultar ner pinnar på bultbrädan och plockar förtjust i alla klossarna i rätt hål i plocklådan.

Dessutom tror jag mig ha hittat perfekta ställen att sätta upp stringhyllorna, de har ju inte kommit på plats ännu - men i mitt huvud ser det i alla fall jättesnyggt ut!

Böcker av Elsa Beskow

När jag var liten tyckte jag att de var underbara. De var vackra och spännande och bilderna fick fantasin att flöda.
Nu satt jag och bläddrade igenom dem igen och de är vackra, men det där med manligt och kvinnligt... de är inte speciellt... moderna.

Putte i blåbärsskogen:
Blåbärsfar är konung i blåbärsskogen.
Blåbärspojkarna åker barkbåt och rider på möss.
Lingonmor är ”prydlig och fin”.
Lingondöttrarna sitter uppradade och putsar lingonen blanka.

Tomtebobarnen:
”Och far är stark och modig, och mor är blid och rar.”
Far tar på sin rustning och går ut och slåss med ormar.
Mor sitter hemma och nystar garn.
Pojkarna marscherar och leker soldater.
Flickorna hjälper mor i hemmet.

Hatt-stugan:
Den ensamstående mamman åker iväg för att köpa garn, under tiden lyckas barnen tända eld på hemmet. Tomtegubben från grannön kommer till undsättning.
Det hela slutar med att den stackars ensamma mamman som inte vet någon råd får gifta sig med tomtegubben så att han kan se till att barnen blir ordentligt uppfostrade.

Dessutom blir det smäll för stygga barn lite till höger och vänster.

Tycker ni att jag överanalyserar?
Kanske det.
Men det stör mig.

Konsten att bygga klossar

Min sons erfarenhet av att leka med klossar har hittills varit begränsad till några få sekunder på öppna förskolan, de få sekunderna det tar innan något mer intressant kommer in i synfältet.
I hemmets lugna(re) vrå har han nu haft lite mer tid att försöka förstå sig på dem. Tidigare har han bara haft duplo och det har han lyckats behärska ganska bra, klossarna ser ju ungefär likadana ut och borde följaktligen fungera på samma sätt. Trodde han.
Frustrationen som uppstod när de små fyrkantiga tingestarna vägrade att fästa vid varandra var nästan utan gräns. Varför fungerar det inte!?!

Däremot är det väldigt roligt när vi bygger torn, han går fram och petar lite på den höga stapeln som svajar oroväckande. Då backar han och ser jättebusig ut, precis som om han skulle göra något väldigt roligt som han egentligen inte får. Proceduren upprepas några gånger innan han inte kan hålla sig längre och med förtjusta tjut river alltihopa så att klossarna far över vardagsrummet. Han ser så lycklig ut.

Brioleksaker

Vi har varit hemma hos svärföräldrarna idag. R skulle rensa ur sina grejer ur källaren. Resultatet blev en del ny-gamla leksaker till Skruttungen, bland annat klossar och ett briotåg med tågbana. Tåget hamnar i källaren ett tag, men jag fick lov att sätta mig och bygga ihop banan och provköra det lite först...
Jag gillar brioleksaker, tycker de är både roliga, snygga och av bra kvalite. Det är lite kul att se Skrutten sitta och leka med samma saker som hans pappa lekte med på 70-talet.
Sen kommer man ihåg flera av leksakerna man själv hade som liten och som fortfarande säljs idag. Som t ex
Brio-taxen, en riktig klassiker - Skrutten älskar sin!

Föräldragrupp

Vi träffde föräldragruppen på gamla BVC idag, sista gången. Det var några månader sen sist och alla barnen hade blivit så stora!
Det gick bra med Skrutten och de andra barnen. De var både spännande och roliga. Han kanske inte är osocial trots allt. :)
Fast han var inte lycklig hela tiden. De äldsta barnen i gruppen är två tvillingflickor på 1,5 år, supermysiga tjejer och de ville gärna sitta i mitt knä och läsa bok. De kom springande med boken, kröp upp i knät och pussade mig på kinden. Skruttungen tittade, såg rött, och började stortjuta. Hans mamma! De sitter hos hans mamma!
Jag tog upp honom också i famnen då tystnade han, men akta vilka elaka blickar han skickade i tjejernas riktning.
Han brukar inte vara så mycket för att mysa i knät men sen vi kom hem har han krypit upp flera gånger, han måste vakta på det som är hans antar jag.
Jag kommer att sakna föräldragruppen, både barnen och mammorna, de är helt underbara.

Ny lek

Dagens lektips från Skrutten:
Ta tag i din gåbil och backa tills det tar stopp mot väggen.
Spring sen med full fart framåt, rakt in i bokhyllan.
Garanterat roligt i flera timmar!

Dagens pysseltips från mamma:
Skaffa en tjock madrass.
Skaffa spännband.
Montera upp madrassen framför dina kära bokhyllor med glasdörrar.
Garanterat att hålla dem intakta i säkert 3 minuter.

Blivande sambos

Mamma och J har köpt hus. Ett väldigt fint hus i mitt tycke. Grattis!
Men detta till synes enkla faktum medför en hel rad oväntade konsekvenser för deras del.

* Lillebror har deklarerat att han flyttar hem igen.
En pool och två bubbelbadkar (ute och inne) hägrar.
Nu återstår att se om mamma accepterar detta.
Gapskrattet som följde förslaget antyder viss tvekan.

* Till följd av föregående har mamma och J istället att tampas med lillebror som redan planerar poolpartyn för polarna. Mitt förslag är att han förvägras egen nyckel.
Jag kan generöst nog offra mig att ta en istället.

* Mamma och J är nu tvungna att åka bort de kommande somrarna, antalet erbjudanden om att vara husvakt/hundvakt/blomvakt från barn på båda sidorna har nämligen ökat dramatisk.

* R sitter och gör ritningar för vårt blivande nya hus, det är tydligen tänkt att byggas på samma tomt för att han sedan ska ha nära till deras garage där han tänkt smuggla in sina egna bilar. Även här tyckte jag mig kunna skönja en viss tveksamhet från min mor.

Summa summarum:
Mamma och J kommer att stå ut en månad, sedan kommer de att flytta igen – till hemlig adress.

Ångest efter öf-besök

Usch och fy, vi har varit på öppna förskolan, det var inte alls kul.
Först blev Skrutten återigen jätteledsen under sångstunden, han bara grät och skrek. De andra barnen tyckte han inte heller var roliga, han blev ledsen när de kom för nära.
(Ångest över att han är på väg att bli osocial med personer i sin egen storlek)

Matdax och en av de andra mammorna berättade att hennes mamma som var förskolelärare hade sagt att om ett så stort barn som 13 månader inte kunde dricka ur vanlig mugg skulle det minsann få vara utan vatten på deras dagis, för det ska de kunna när de är så stora.
(Ångest över att jag inte lärt honom detta, han kan inte äta med sked heller och kommer antagligen att få båda svälta och törsta på dagis)

Sen frågade en av de andra mammorna hur det gick med förskoleplats. Jag berättade att vi hamnat på dagis B. De andra blev upprörda. De hade nämligen sökt det i förstahand men fått dagis A istället. Detta ältade de surt ett tag innan de konstaterade att nu fick det vara. ”Alla andra barn ska ju också gå på dagis A... *paus* ...ja utom ni förstås...”
(Ångest över att Skrutten inte kommer få gå tillsammans med några jämnåriga barn)

Det känns skittrist, jag vill inte gå tillbaka dit igen.
(Ångest över att detta skulle leda till att jag dömde ut honom till att bli en socialt inkompetent individ med en bestående skräck för att musicera i grupp.)

Trappor

Han är en riktig hejare på att gå i trappor Skruttungen, uppåt i varje fall. I helgen fanns en jättebra trappa att öva i och det var populärt. Tyvärr var föräldrarna och sonen inte helt överens om hur mycket som skulle tränas så vid obevakade ögonblick satte ungen av i full fart: "här ska klättras själv!" Men vet nu vad som hände? Varje gång han försökte var det någon som kom och lyfte bort honom! Denna omåttliga fräckhet bemöttes med vansinnesskrik och sprattlande protester. De elaka föräldrarna fick dessutom hjälp från kattrackaren som helt sonika klev upp ett steg och sen ställde sig och buffade frenetiskt.
Det är inte lätt att vara liten.

Haltar sig fram

3:e vaccinationen sprutades in i lillens lår idag, han skrek lite men sen var det bra. Nu 8 timmar senare däremt går han och haltar. Om det är för att han har ont eller om det bara är stelt vet jag inte men han ser för ynklig ut där han kämpar sig fram.
Lite alvedon har intagits så jag hoppas att det ska bli bättre.
Jag misstänker att det kan bli en febrig dag imorgon.

Djurvän

Skruttungen fick tillbringa hela helgen med djur, han var salig. En hund, en katt och akvarium med guldfiskar. Han kiknade av skratt när hunden och katten kom och lekte med honom.
Hunden var stor och spännande, och lite läskig. Den hade en svans som blev som en piska när den blev glad, i perfekt Skrutthöjd. Varje gång vovven kom skuttande öppnade Skrutten munnen och knep ihop ögonen, så söt. Han ville så gärna krama vovven men det blev ganska många blöta pussar när han försökte. Men man får vara lite uppfinningsrik, han började krama hunden över rumpan istället, det var pusssäkert, försök själv pussa på någon som kramar dig över rumpan så får du se.
Kissen var nästan läskigare än hunden, för den kom och strök sig mot honom hela tiden. Men mysig, han klappade och kände och klappade lite till...

BVC och dagis

BVC besök, Skruttungen har växt 5 cm och gått upp nästan 1,5 kg på två månader. Inte konstigt att han verkar nå överallt numera!
Läkaren tyckte att han var väldigt duktig på att gå och springa omkring för att vara 13 månader, man blir nästan fånigt stolt.

Vi passade på att provgå till dagis också, 1:a hands valet som vi inte fick ligger 3 minuter bort och dagiset vi fått plats på har 8 minuters gångväg. 8 minuter, det känns helt ok.

USA! *Upprörd!*

Jag kikade just på rapport och de sände ett kort inslag från en dokumentär om valet i USA.
De är i ett klassrum och läraren ber eleverna, som är i kanske 8-års åldern, vem de skulle rösta på.
Elev 1: Obama
Läraren: Ok
Elev 2: Obama
Läraren: Ok
Elev 3: McCane
Läraren: Oh my god!
Elev 4: McCane
Läraren: Oh my gooood!

Läraren: Varför skulle ni rösta som ni gör? Du *pekar* Varför skulle du rösta på McCane? Det är ok att du vill det, men VARFÖR?
Eleven mumlar något om att det nog är för att hennes föräldrar gör det.
Läraren: Men ni vet att om McCane får som han vill kan han tänka sig att fortsätta kriga och krig är dumt!
Vad säger du om det Cathy, din pappa är ju militär?
Läraren fortsätter: Han vill ha kvar trupperna i 100 år till, vill ni det. VA? Cathy, vill du ha kvar din pappa i kriget i 100 år till?!?

Där bryter de och jag sitter alldeles stum.

Vilken VÄRDELÖS lärare! Hur vågar hon stå och pracka på sina egna politiska åsikter på eleverna?! Hur vågar hon hoppa på och nedvärdera eleverna som inte tycker som hon?! Hur vågar hon ställa elever mot väggen för val som deras föräldrar gör?!
Jag är så arg så jag kokar. Är lärarna verkligen så inkompetenta i USA? Håller de verkligen på sådär?
Jag hoppas att den kvinnan är ett undantag. Ett sånt fruktansvärt oprofessionellt beteende!

Bilfärden hem

Det gick över förväntan att åka hem idag. Skruttungen sov i över 1½ timme! Helgens alla bravader tog ut sin rätt. Resterande tid var han enbart snäll och söt. Tack vännen.
Han var inte själv om att sova, hans morbror slocknade nästan lika fort han, med huvudet mot skruttens fötter.

Hemmaplan

Nu har vi kommit hem igen och det är faktiskt ganska skönt. Det var kul och jag är glad att vi kom iväg, men hemma är ändå hemma.
Andra natten fungerade bättre, för både Skrutten och mig, jag fick hela 5 timmars sömn - i sträck!
Släktingarna var väldigt trevliga, men många. Det är lite svårt att komma in i en sån stor grupp människor på en gång. Om man nu inte är som min bror som hamnade uppe i ett hörn med ett gäng tjejer i ungefär samma ålder, de satt och hällde i sig vin och slånbärslikör hela kvällen och han såg lika nöjd ut som en räv i ett hönshus.
Efter dryga tre timmars bilfärd hem idag mådde han inte fullt lika bra. Nåja det är ju självförvållat...
Själv var jag ansvarsfull förälder och höll mig till välkomstdrink och en liten whiskey. Jag mår följaktligen ganska mycket bättre än honom idag.

Det kommer nog nåt mer inlägg om helgen senare, men nu tänker jag gå och kasta mig i soffan.

Bortaplan

Sitter med lillebrors dator hemma hos mammas J.
55-års fest idag.
Vi kom hit redan igår och har sovit här inatt. Eller i alla fall försökt.
Skrutten var vaken två timmar under natten och jag har vaknat säkert 10 gånger, det är liksom inte samma sak som att ligga i sin egen säng.
Resultatet är en trött Skruttunge, en trött mamma och en trött pappa.
Nu sitter jag och väntar på att någon slags andra andning ska kicka in och jag ska bli pigg.
Känns inte som optimala förutsättningar att träffa nya släkten. Jag kommer att kommas ihåg som "hon som somnade under förrätten."