Just nu vill han äta själv, men det är svårt. Först ska man få upp maten på skeden, sen ska man få skeden till ansiktet och sen lyckas träffa munnen med skeden samtidigt som man ska försöka att inte vicka av all mat ner i knäet på vägen dit.
Det går inte så bra och han blir rätt arg när det inte går.
Samtidigt sitter hans föräldrar där och vill att han ska få i sig lite mat, men att bli matad är ingen höjdare.
Vi kompromissar.
Han går med på att bli matad om han får ta en sked mat själv emellanåt, sen får man vara med och hjälpa till och styra lite så att det inte ska bli alltför stora vredesutbrott. Det funkar ganska bra och det går bättre och bättre för honom.
Jag kan inte hjälpa det, jag längtar lite tills han kan äta själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar