Det känns som om det kommer att bli en lång vecka, är redan en dag före verkligheten. Det blev lite otakt i och med att R jobbade igår.
Mamma var över och fikade men annars hände det så gott som ingenting på hela dagen.
Idag är det sol ute, ser ut att vara en fin dag för en promenad men jag vet ju hur det blir, ljumskarna protesterar efter bara några minuter så jag får väl försöka hitta på nåt inne istället. Tror att jag ska försöka göra några matlådor och ställa in i frysen.
Just nu känns det mest som om allting är en lång väntan på att något ska hända och det går ju inte direkt fortare av att bara gå och vänta...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Åh, tänk om jag kunde komma över med lite fikabröd och snacka bort några timmar
Stackare... Vet precis hur det är då tiden känns som den står stilla. Har haft samma känsla på jobbet senaste veckan pga illamåendet.
Skicka en kommentar