Andra barn

Jag förstår inte vad det är som är så farligt med andra barn, precis som på öf verkade Skrutten tycka att barnen på kalaset var läskiga varelser. Samtidigt märks det att han tycker att det ändå är lite spännande. Han ler lite försiktigt och smilar upp sig så länge de håller sig på behörigt avstånd men inte komma för nära, inte röra, inte bråka.
Då åker underläppen ut och han börjar febrilt se sig omkring för att lokalisera mamma.
Hela utstrålningen skriker liksom att jag ska ta upp honom.
Nu börjar ju även de jämnåriga ta sig fram, det gillas inte, han tyckte det var mycket bättre när man kunde knalla iväg en bit och då vara säker på att få bara ifred.
Jag kan inte låta bli att fundera;
Varför sitter fem barn och leker bredvid varandra medan min son väljer att gå och sätter sig alldeles själv en bit längre bort?

30/10
Får en liten Ferdinand flashback när jag läser det jag skrivit.
"Men Ferdinand, varför leker inte du med de andra små tjurarna...och stångas du meeeed??"