Låååångpromenad

Det börjar med att mamman ledsnar på att bebisen bara skriker och kinkar, ingenting hjälper och trots att han är trött vill han inte sova. Så den trötta mamman packar ner honom i vagnen för att gå ut och en sväng. Han brukar ju sova i alla fall en halvtimme i vagnen.
Sagt och gjort, mamman och bebisen går ut och bebisen somnade bums.
30 minuter senare vaknar han.
Jaha tänker mamman, då går vi hem då...
10 minuter senare sover bebisen igen.
Mamman blir glad, 30 minuter till, det har hänt förut men det är sällsynt.
Efter 30 minuter tittar mamman förvånat ner i vagnen, det är alldeles tyst och bebisen sover så tungt så tungt. Nu har de varit ute i en dryg timme.
Åh så skönt tycker mamman, då går vi en bit till.
Ytterliggare en timme senare sover bebisen fortfarande, hårt.
Efter 2½ timme är mamman riktigt trött. Benen värker, skavsåren frodas och magen skriker efter mat.
Hon sätter sig på en bänk nära hemmet och väntar på att bebisen ska vakna, det gör han alltid när vagnen stannar.
5 minuter senare slår den lilla upp sina stora blåa ögon och ler mot sin mor.
Hon ler tillbaka mot honom.
- Hej älskling, vad duktigt du har sovit, ska vi gå hem nu?
Hon reser sig upp för att gå in.
10 steg senare sover bebisen.
Mamman suckar, men fortsätter snällt att gå, det gäller ju att passa på när han vill sova.
De går och går och går, mamman funderar på om det är möjligt att få träningsverk medan man fortfarande rör på sig och konstaterar att så måste vara fallet.
Efter ytterliggare en timmes promenad (vilken nu går i ett ganska långsamt tempo) går skosnöret på mammans sko upp. Hon stannar för att knyta det.
Bebisen upptäcker genast att vagnen inte rör på sig och vaknar.
- Ska vi gå hem nu då älskling? Du måste vara hungrig.
(Det är i alla fall jag)
Mamman börjar med raska steg att gå hemåt, bäst att skynda sig ifall innan han får för sig att somna igen.
Efter 10 minuter är de 50 meter från dörren och bebisens ögon börjar återigen slutas.
Men nu är mamma även ordentligt kissnödig och går hem i alla fall.
Så fort de kommer innanför dörren vaknar bebisen som vanligt. Pigg och glad.
Mamman är inte pigg och glad, jo glad är hon för att bebisen sovit så länge, men inte pigg. Efter 3½ timmes konstant promenerande kan hon knappast stava till pigg, men hon är ändå ganska nöjd och stolt över sig själv. För 3½ timmes promenad känns ganska bra - när den väl är avklarad.

Men stackars, stackars mamman... hon kommer nog att ha ont imorgon.