Vad jag tycker är synd är att barnen redan från början blir så styrda till att vara "pojkiga" och "flickiga" Från alla, från kamrater, från släktingar, från reklam, tv, tidningar, klädeskedjor. Från hela samhället.
Jag är medveten om att många små flickor har prinsessfaser och jag menar inte att man ska vägra dem att ha det. Men vad jag tycker är viktigt är att man även fungerar som motvikt. Att man uppmuntrar flickorna att även klä sig i praktiska kläder, att de får skita ner sig, klättra i träd och vara barn. Precis som det är självklart att små pojkar ska få leka med typiska "grabbgrejer" om de vill det, men att det även ska uppmuntras att leka med dockor, klä ut sig och att det ska vara lika ok för dem att tala om hur de tänker och känner som för flickor.
Det är tack och lov självklara saker för många, men samtidigt finns den andra sidan. De som behandlar de små flickorna som om de varit gjorda av skört porslin, medan de lär de små pojkarna att det är bara att resa sig igen, de är ju "tuffa grabbar".
När jag var liten hade jag nästan bara killkompisar och lekte hellre med bilar än med dockor, men även jag hade en prinsessfas. Den bestod i en skrikrosa sidenaktig klänning med spets. Jag tänkte nu med stor bävan bjuda på en bild av mig själv iklädd den förskräckliga kreationen. Lägg särskilt märke till de välmatchade vita strumpbyxorna och röda lackskorna.
Tjusigt, inte sant?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar