"Det var en gång en vacker prinsessa..."

Jag stör mig mer och mer på sagor och sånger för barn.
Sagor om vackra hjälplösa kvinnor och hjältemodiga män.
Jag lyssnade på sången om Törnrosa. Ni vet den stackars prinsessan som blir blåst av den onda feen och sover i hundra år tills den modiga prinsen väcker henne ur sömnen med en kyss.
S t ö r a n d e.
Dessutom ska det alltid berättas om hur vackra både prinsarna och prinsessorna är.
Är det verkligen viktigt, nåt vi måste betona för barnen?

Blä...

Vilken brud vill föresten vakna ur en djups sömn av att en total främling börjar hångla med henne?!?
En pungspark, det är vad prinsen hade fått av mig.
Så det så.