Skruttungen är återigen på hemmaplan. Allt hade gått jättebra, första natten hade han varit vaken mellan typ 1 - 5, men det var ju ett nytt ställe så det kan jag förstå.
Annars verkar den mest traumatiserande upplevelsen ha varit när en höna stal en äppelbit ur handen på honom,
han hade tydligen blivit skogstokig!
Jag borde väl ha haft extrem ångest över att inte ha honom hemma, men det har varit ganska skönt. Tomt såklart, men ganska skönt.
Fast jag är väääldigt glad att ha honom hemma igen, två nätter var alldeles lagom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
I början avskydde jag att lämna bort mina älsklingar en natt eller två.
Jag saknar dem fortfarande varje gång - har precis lämnat iväg dem till farmor och farfar över natten och stod läääänge och tittade efter bilen.
Men, jag har insett och lärt mig att det är bra att få lite ensamtid/vuxentid ibland om man har den möjligheten.
Och mina barn älskar att få rå om farmor och farfar alldeles själva....
Skicka en kommentar