Inte än ärta, men nästan

När far och son komit hem idag upptäckte R att Skrutt hade tagit med sig lite extra pynt från dagis.
En pärla. Vackert inpetad i ena näsborren.
När jag kom hem från jobbet försökte vi få ut den, förgäves.
Så jag ringde sjukvårdsupplysningen och prata med en otroligt trevlig dam som ringde och hade sig och sen skickade in oss till akuten med löfte om att en öronläkare väntade.
Väl där tog det max 5 minuter innan vi fick komma in.
Jo du läste rätt, 5 minuter, på akuten! Det kändes som rena VIP-behandlingen.
En mycket trevlig läkare lyckades pilla ut den lilla pärlan.
- Så, nu ska jag bara titta så allt ser bra ut. Sa hon och lyste med lampan i näsan igen.
Gissa vad hon hittade då? En pärla till, i andra näsborren.
Varför göra något halvdant liksom.
Så det blev till att pilla ut den också, vilket inte var så väldigt uppskattat, värst var det nog att bli fasthållen.
Hon skickade även med en hälsning till dagis - att det kanske inte var så lämpligt att så små barn fick leka med pärlor.
No kidding!