Jag och mina gröna fingrar

Jag bara älskar att hålla på i trädgården. Det är ju så rofyllt att påta i jorden, att rensa rabatter och plantera blommor.
Jag borde antagligen ha satsat på en karriär som trädgårdsarkitekt.
Precis så är det.
Inte alls.
Jag önskar att det var så, men jag HATAR att hålla på i trädgården!
Hallå, vet ni hur många småkryp det finns där liksom, det kryllar av spindlar och jag ser fästingar ligga på lur bakom vartenda grässtrå.
Jag har inga rabatter och inga blommor. Jag har provat, men det blev bara måsten och dåliga samveten som resultat.
Fick tre tomatplantor av släkting i år, de står kvar i sina krukor på altanen, enda anledningen att de fortfarande är i livet är att man och son förbarmat sig över dem och ger dem vatten ibland.
Det enda jag vill ha är mina rader av hallonbuskar, resten kan asfalteras. Maken har dock lagt in nåt slags veto så vi har även vinbärsbuskar (som ingen äter av) rabarber (som ingen äter av) samt ett par äppelträd (som vi faktiskt använder, äppelpaj är ju gott)
Min del av trädgårdsskötsel består i att jag 1-2 gånger per år får psykbryt på alla ogräsodlingar som finns och i hysterisk frenesi sliter upp eländet.
Vet inte hur många tvåmeterstistlar och brännäslor som jag ryckt upp de senaste dagarna.
Miljoner antagligen.