Jag befinner mig på ett ganska dystert ställe för tillfället.
Mörka tankar dominerar, mörka tankar och funderingar om vad som egentligen är meningen med allt. Med mig. Med livet.
Om det ens finns nån.
Återkommer nån annan dag, då tillvaron visar sig från en ljusare sida.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Min goa fina Miralin!
Det där jag har också kämpat med periodvis i livet.
Man vaknar en dag och helt plötsligt är allt bara svart.
Ibland kan man inte ens urskilja en orsak till att man är så ledsen och svartsynt, när jag tänker efter så är det sällsynt att iaf jag kan sätta fingret på varför.
När man är där känns det som det aldrig kommer vända igen. Det finns nog inget som just då kan lysa upp ens inre mörker.
Men mina år med dessa svackor har lärt mig att det ALLTID vänder.
Det känns inte så. Man kan varken se eller tro det. Men det vänder ALLTID. Och när det vänder - då kan man helt plötsligt inte förstå att man hade dessa avgrundsdjupa svarta svarta tankar för en tid sen.
Min vän.
Det viktigaste när du är här är att äta regelbundet - även om matlusten fattas.
Att komma ut och röra lite på dig - motion och frisk luft är skitviktigt i de här lägena.
Att gå och lägga sig ordentligt på kvällen. Kanske är du sån som sover dåligt när du mår så här -
försök ändå att ha regelbundna tider.
Och sist men verkligen inte minst.
Ta inte det minsta lilla beslut om det inte gäller typ vad ni ska äta ikväll. Allt annat kan vänta tills du ser ljusare på saker och ting - och det kommer du göra.
Jag VET det.
Kram kram kram
Finaste Sara, klok som alltid.
Nu sitter jag och storgråter.
Jag ska försöka göra som du säger, ta en dag i taget och hoppas att det vänder så smånigom.
Tack.
Du behöver inte tacka mig.
Svärta är en del av mitt liv,
den kommer alltid finnas där i perioder och jag har på något sätt lärt mig att låta den finnas,
även om jag i grunden avskyr det.
En dag i taget,
ibland kanske bara en timme i taget.
Man behöver inte ta större bitar än så.
Äta, promenera, sova, kramas - om så bara med en kudde. Där är receptet. Och så ventilera med ngn som man har förtroende för om man vill. Till slut vänder det.
Och fram till dess vet du vart jag finns - när och om du vill.
Kramar i massor
Älskade lilla du, det kommer vända! Vet precis hur du har det :( Och jag hoppas du vet att jag finns här för dig, när som helst :)
På tal om och något heeel annat, vill du fortfarande ha en invite till spotify?
Skicka en kommentar