Jag är så trött, så matt, så energilös.
Igårkväll kom jag hem satte mig på soffan och bara satt där.
Jag tittade på allt som behövde göras utan att orka lyfta ett finger. Varje kväll brukar jag plocka och städa undan för att kunna börja nästa dag på en hyfsad bra nivå. Jag måste få börja dagen med ett undanplockat hem, annars blir det en riktig dålig start. Jag vet att jag fungerar så men ändå bara satt jag där.
Så gick jag upp i morse, såg alla leksaker utspridda i vardagsrummet och satte mig och grinade, riktigt fulgrinade, hulkade och snorade, fortsatte in i köket, med ännu mer leksaker och oundanplockad disk, papper utspridda på bordet och grejer på köksbänken och jag började grina ännu mer.
På något underligt sätt orkade jag göra frukost - som skrutt vägrar att äta - så nu grinar jag lite till.
Vill bara krypa in under en stor sten och ligga kvar där.
Det är inte så stablit just nu.
Om man säger så.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
När man är där du är vännen finns det bara en väg..... uppåt, det vänder jag lovar :=)
Sköt om dig, kram Marianne
Stackare... :-(
jag fick psykbryt här hemma innan. När jag plockade undan alla leksaker för 500 gången idag så skrek jag att nästa gång hämtar jag en sopsäck och slänger hela skiten och så avrundade jag med att vråla om hur jävla trött jag är på att här är stökigt, dammigt och skitigt här jämt.
Ja, det är ju vinter och vi har barnvagnarna (3 st) inomhus och vi har två småbarn :-D
Skicka en kommentar