Mitt mål är att göra ett barnrum. Ett rum där någon som inte känner oss skulle kunna få in och genast konstatera att det bor ett barn där. Men inte genast bli klar över om det är en pojke eller flicka.
Mitt andra mål är att rummet ska bli så pass populärt hos ägaren att han kan tänka sig att leka där själv, i alla fall 10 minuter i sträck.
Jag har inte träffat en unge som är så sällskapskrävande sen.... tja... sen min bror var liten. Mamma berättade att jag kunde leka själv i flera timmar, medan min bror, precis som Skruttungen, alltid skulle ha sällskap. Så är det faktiskt fortfarande, jag har inga problem alls med att vara för ensam en hel dag, jag kan riktigt njuta av det. Min bror klättrar på väggarna efter fem minuter.
Nåja tillbaka till rummet, vi tjuvstartad igår. Maken skruvade upp reglar i en stor dörröppning som ska sättas igen, jag och Skrutt skruvade loss golvlister.
Före:
Ikväll ska far och barn bygga vägg.
2 kommentarer:
våra kids har varsitt rymligt rum och ett lekrum. Tror du de är där??
Nope, de är på bottenvåningen med oss konstant. Och det är alla deras saker också....
När du lyckats hitta det optimala sättet att få din sötnos att vilja vara i sitt rum ibland så dela gärna med dig :)
Sara: det gäller att vara kreativ, jag tänker taggtråd och elstängsel :D
Ja leksakerna kommer antagligen att vara överallt ändå, men nu får de i alla fall plats i rummet så man kan slänga in dem där ibland. Som det är nu är det liksom inte ens lönt att försöka - tänk rum storlek á la skokartong :p
Skicka en kommentar