Förkylningen härskar

Skruttungen har drabbats av årets värsta förkylning. En sån där förkylning som gör att näsan och överläppen är konstant skrikigt röda av allt snorande och torkande.
Jag får inte torka näsan, det ska han göra själv, vilket innebär att han mest drar ut snoret så det röda området blir större. Jag försöker torka ändå vilket gör att han får ett hysteriskt utbrott och snorandet tiodubblas. Jag försöker smörja in det röda området, vilket ger samma resultat. En ond cirkel som jag antar kommer brytas först när förkylningen ger med sig. Pappersnäsdukar är helt ratade, så igår satt jag och klippte till näsdukar av ett gammalt lakan. De kommer att gå åt. Tyvärr är det inte bara de som går åt... Om vi säger såhär, jag skulle inte använda vår soffa inom den närmsta framtiden, eller kuddarna, eller sängen, eller bordsduken, eller mina kläder... ja ni fattar. Favoriten är dock att torka med handen och sen kladda av sig på magen.
Förkylningen innebär även:
Ett strålande humör - Akta dig för att säga ifrån. Utbrott och snor garanteras.
Matvägran – idag har jag i alla fall fått honom att gnaga lite på ett äpple. 3½ timme kämpade han med det.
Sömnlösa nätter – kommentarer överflödiga.
Trötthet – men inget sovande, istället tillbringas dagarna i soffan framför TV:n. Han fick en DVD i julklapp, AirBuddies, om ett gäng snackande hundvalpar. På två dagar har han nu sett den 11 gånger. Nej jag skojar inte, 11 gånger!
Närhetsbehov – så till den grad att jag inte får komma utom synhåll utan gallskrik och tillhörande snorfloder, följaktligen har även jag fått se AirBuddies (Detta fantastiska mästerverk som av någon oförklarlig anledning förbisetts av Oscarskommittén) 11 gånger. Min lycka vet inga gränser.