Miralin

Din hemlighet är säker hos mig

2012-01-01T09:13:00.005+01:00

Jag har tappat rösten. Det vet Skrutt. Ändå frågar han 10 gånger om dagen varför mamma inte pratar. Bara han och jag är vakna på morgonen och efter att ha misslyckats med mina charader lyckas jag väsa fram:
"Doktorn sa att mamma inte får prata"
Skrutt ser sig omkring, lutar sig fram och viskar konspiratoriskt:
"Mamma kan prata hemma, doktorn vet inte..."

Fler såna tack

2011-09-16T18:28:00.004+02:00

Vissa dagar är bara så bra. Jag och Skrutt har haft mysdag.
Det började med att han kom in till vår säng när han vaknade och gick med på att ligga och titta lite på barnprogram så jag fick hålla om honom och slumra en stund till.
Efter frukost åkte vi ner på stan då jag hade lite ärenden att göra. Lunch på café, innan vi mätta och nöjda åkte vi sen vidare till Busborgen. Vilket jag misstänker är Skrutt version av paradiset på jorden. Typ. 2½ timme på världens bästa lekställe. Det är ganska bra att ha barn ibland, en helt legitim anledning att åka stora rutschkanor och klättra klätterställningar, me like.
Det bästa av allt; Skrutt har lyssnat på mig hela dagen, inte ett enda utbrott för att han inte fått som han ville.
Bara en sån sak kan ju göra en hel dag.

Anatomi

2011-09-09T09:38:00.005+02:00

Skrutt leker bebis med sin docka (som blivit döpt till Tali efter kusinen)
Tali bajsar i blöjan och Tali sover på hans bröst nedbäddad under täcket. De är väldigt söta.
Så blir Tali hungrig - och jag inser att jag kanske behöver förklara ett och annat lite närmare för min son.
Tali får nämligen mat från Skruttens armhåla.
Skrutt tittar ytterst misstänksamt på mig när jag förklarar att maten fakstiskt brukar komma ur mammans tutte.
"Yeah right!" Typ.

...

2011-09-08T14:28:00.008+02:00

Jag står och borstar tänderna i badrummet, in kommer en otäck typ.
- Mamma, upp med händejna, annas jag sutej! Den otäcka typen siktar på mig med ett grytunderlägg format som ett X.
Jag räcker snabbt upp händerna.
- Oj, var har du lärt dig detdär?
- På dagis. Mycket nöjd med sig själv.
- Vem har lärt dig det då?
- Tjejerna.

Jag är generellt sätt inte superförtjust över att man delar in personer i "tjejerna" och "killarna" men är ändå lite nöjd att det är "tjejerna" som lärt ut en sån typisk "killgrej". :)

Trial and error

2011-09-05T20:42:00.005+02:00

Just nu är det ganska jobbigt att lämna på dagis. Skrutt vill inte att jag ska gå. Han klänger sig fast vid mig som en liten apunge vid sin mamma. Han vill vara på dagis, men han vill att jag också ska stanna. Fröknarna gör sitt bästa för att distrahera och hitta på roliga saker att göra men vissa mornar är jag tvungen att lämna honom gråtande i frökens famn och det känns inte alls bra.
Då skulle man kunna tro att han skulle bli glad när jag kommer för att hämta honom. Jo men visst!
Han brukar tvärstanna i det han gör, skrika "Nej mamma!" och springa och gömma sig.
Alltid roligt att känna sig uppskattad.
Ibland brukar han komma och vilja kramas efter en liten stund, men ibland (antagligen när de lekte nåt extra roligt) blir det tvärstopp.
För nån vecka sedan sprang han in i leksaksskjulet på gården så jag gick dit och försökte övertala honom att vi skulle gå. Inte en chans.
Då tänkte jag vara finurlig.
- Men vet du vad som händer med mamma när du inte vill följa med hem - då förvandlas jag till en DRAKE!
Det funkade bra, han sken upp och ropade:
- Fånga mig mamma!
Planen var då att jaga rätt på ungen och sen flyga iväg med honom mot grinden.
I teorin var planen bra.
I praktiken? Not so much.
Jag hade liksom inte kalkylerat med 10 andra ungarna som också tyckte att det verkade vara jätteroligt att bli jagad och uppäten av en drake och för att sen få en flygtur.
Vet ni hur fort vissa 5 åringar kan springa?!?
30 minuter senare, hade jag lyckats fånga, äta upp och flyga omkring med samtliga ungar och jag var helt jäkla slut!
Tillbaka till ritbordet.

Fjärilar i magen

2011-09-05T19:22:00.001+02:00

Är nervös, riktigt nervös!
Tänk första-dagen-i-första-klass-nervös.
Undrar om jag kommer kunna sova alls inatt... ?

Själv funderar jag på 17 olika sätt att be tidningen dra åt helvete

2011-09-01T20:50:00.005+02:00

Surfar in på expressen och möts av en artikel om ”17 fina formfixare”. Bilder på 17 olika plagg som alla har till uppgift att få kvinnor (såklart!) att se ut som någon de inte är.
Det är plagg som drar in magen, förminskar låren, förminskar vaderna, skapar midja, slätar ut valkar, förminskar rumpan, förstorar rumpan, förstorar brösten och förminskar brösten.
Är du rund om magen? Köp våra magiska strumpbyxor och midjan trollas fram som genom ett trollslag!
Är du smal? Köp våra fantastiska trosor med rumpinlägg för att få den runda rumpan du alltid drömt om!
Och kom ihåg: Det spelar ingen roll hur du ser ut,
du duger inte - du måste förbättras!

Om att vara efterklok

2011-08-16T16:54:00.003+02:00

Jag har blivit faster till världens finaste lilla C och jag är vääääldigt stolt.
Och samtidigt lite avundsjuk på min bror och hans sambo. De verkar verkligen njuta av att vara nyblivna föräldrar och jag känner att jag missade mycket av det när Skrutt föddes – de första månaderna efter förlossningen minns jag som väldigt mörka, väldigt dystra och fruktansvärt jobbiga – på en nivå som inte var riktigt normal.
Nu, i efterhand, men lite distans till allt har jag insett att jag antagligen drabbades av en förlossningsdepression. Men det förstod jag inte då...Det ska ju vara jobbigt att få barn, det sa ju alla. Min barnmorska misstänkte det nog, men jag bet ihop när hon frågade hur det var, svarade att det var ”ganska bra, lite jobbigt ibland bara..." Att säga hur det verkligen var måste ju vara detsamma som att säga att jag var en dåligt förälder. Jo men i mitt huvud lät det tankesättet faktiskt logiskt just då, för jag trodde det var normalt att gråta 24 timmar om dygnet. Jag trodde att det var normala hormonsvängningar, för såna hade man ju hört talas om. Att förstå att det jobbiga inte var på en acceptabel nivå, hur ska man veta det i en situation man aldrig varit i förut?
Nu sörjer jag lite för att jag inte kunde njuta av min underbara lilla bebis så mycket som jag önskat att jag hade orkat den första tiden.
Men jag passar på att njuta nu istället. Min fina, fina lilla Skrutt.

Gräsänka

2011-08-05T20:06:00.003+02:00

Hemma utan man och barn i veckan, de är bortresta på semester och jag är hemma och jobbar, lite surt.
Fast samtidigt är det ganska skönt att få vara själv hemma:
* Jag får vara ensam. Hur ofta händer det liksom ?!?
* Ingen matlagning. Ställde mig och gjorde matlådor för hela veckan första dagen och har sen dess inte gjort något mer komplicerat än att värma dem i mikron och att koka frukostägg.
* Ingen disk på diskbänken eller skitiga köksbänkar. Jag äter, diskar direkt och sen är det klart. Tror det är väldigt positivt för mitt blodtryck... Skitigt kök kan verkligen få mig att gå i taket!
* Inget plockande. Jag använder en sak, lägger den på sin plats och den ligger kvar där nästa gång jag behöver den, helt fantastiskt!
* Kan lägga upp den lediga tiden precis om jag vill. Behöver inte anpassa mig efter någon annan, frihetskänsla på hög nivå.

Fast kräftorna kanske nyps i tårna

2011-08-01T21:17:00.001+02:00

- Finns det hajaj?
- Nej det finns inga hajar.
- Finns det kjokodilej?
- Nej det finns inga krokodiler heller. Bara fiskar.

Skrutt har försäkrat sig säkert sjuttioelva gånger om att det verkligen inte finns några otäcka odjur i sjön på sommarstället...

Fler sätt att se på saker och ting

2011-07-16T21:32:00.006+02:00

Fick lite medlidande på jobbet idag över att jag började tidigt eftersom det ju är så jobbigt att gå upp. Jovisst, det kan vara lite motigt, men...

Jag blir bjuden på frukost på jobbet. Jag gör i ordning min macka, går och sätter mig vid ett bord, slår upp en tidning, äter i lugn och ro medan jag läser nyheterna, en hel halvtimme där jag bara kan sitta i min egen lilla värld.
När jag är klar ställer jag den smutsiga disken i en back och går därifrån.

Inte vid något tillfälle har någon kollega kladdat yoghurt på mig. Ingen har talat om att de måste gå på toaletten och krävt att jag ska komma och torka.
Ingen vill heller att jag ska skära bort kanterna på deras smörgås och ingen har fått ett utbrott för att det inte finns rätt pålägg. Dessutom har jag inte känt det minsta lilla behov av att övertala någon av kollegorna att denne faktiskt måste låta mig borsta deras tänder efteråt.

Ja usch, det är tufft att börja tidigt.

Han tog det nog som en utmaning

2011-07-16T21:22:00.005+02:00

Skrutt vill INTE sova, han är INTE trött, och vill INTE ligga i sin säng.
Han ska ligga på nalle puh fotöljen.
Pappan: Men Skrutt, man kan inte sova på Nalle Puh.

Fem minuter senare:
Säng: Nalle Puh
Täcke: Sacko säck
Kudde: Byrå
Sällskap: Elefant

Ytterligare 15 minuter senare:

Missnöjda grymtningar hörs och tunga fötter hasar över golvet, liten Skrutt kravlar upp i sängen och sover igen innan han hunnit lägga ner huvudet på madrassen.

Vissa saker måste man liksom uppleva själv för att förstå

2011-07-13T20:47:00.008+02:00

Skrutt har ögoninflammation och feber, han och hans far tillbringade några timmar hos läkaren och gick sen därifrån med...*trumvirvel*... ögondroppar!

Jag är inte säker på att alla riktigt förstår hur det är att försöka ge ögondroppar till en treåring. Ge mig ett ögonblick, jag ska försöka komma på någon passande liknelse.

Det är...
... som att försöka duscha en vildkatt.
... som att försöka hålla fast i en hal ål.
... som att försöka raka en ilsken pitbull.
Samtidigt. Och med händerna bakbundna.

Men han är söt när han sover

2011-07-09T22:46:00.002+02:00

Skrutt är 3 år. Det är en ålder som är känd för att göra barn extra uppmärksamma och lyssnande. En ålder då de inte alls väljer att ignorera sina föräldrar, eller att efter att föräldrarna upprepat något 10 gånger och börjar få en aning irritation i rösten göra precis tvärtemot.

Eller hur var det nu?

Varför?

2011-07-07T20:52:00.004+02:00

Skrutts nya favoritord: Varför?

Jag börjar bli riktigt bra på att byta samtalsämnen när det tar slut på förklaringar och ett "mamma vet inte" inte accepteras. Men det kanske finns nån som kan hjälpa mig förklara livets mysterier för en 3½ åring?
Senaste frågan där jag gick bet:

- Varför behöver inte mammor plåster på snippan när det blöder?

Söker ett svar som omöjligt kan leda till ett nytt "varför?".
Det är liksom lite där det kör ihop sig för mig.

Snart bor vi i en urskog

2011-07-01T21:56:00.003+02:00

Undrar vad som är mest pinsamt:

Att häcken ut mot gatan har vuxit om mig med decimeter och därmed blivit en halvmeter högre än den får vara.

Eller

Att tisteln som växer i samma häck är nästan lika hög.

... tror dock inte det finns några regler mot det ännu...

Definiera disträ:

2011-06-23T17:57:00.003+02:00

Att klä sig efter duschen och upptäcka att man rakat EN armhåla.

(Det går bra för mig idag)

En keps... och så mycket mer

2011-06-21T20:50:00.006+02:00

Jag och Skrutt var inne i en klädbutik idag och mötte en ca 5 år gammal år flicka bland hyllorna. Hon stirra på Skrutt och började sen fnissa hysteriskt.
Sen vände sig mot mig, pekade på honom och frågade:
- Är det en pojke?
- Ja det är han.
- Men han har en FLICKkeps på sig!
- Nej inte alls, det är en keps som passar ALLA barn som gillar Hello Kitty, då spelar ingen roll om man är pojke eller flicka.
Hon blev alldeles tyst, innan det kom ett eftertänksamt:
- Jaha...

Skrutt hörde henne inte, jag kände mig uppgiven, men tyvärr inte förvånad. Varför kan inte alla bara lära sina ungar att det är ok att vara och klä sig som man vill, oavsett kön. Att alla kan ha Spindelmannen, Hello Kitty, Blixten McQueen och fluffiga kaniner - och gärna blanda friskt.
Jag vill inte att Skrutt en dag ska komma hem ska och inte längre vilja ha sin Hello Kitty keps som han fullkomligt älskar, för att någon fått honom att tro att den "bara är för flickor".

Om hur Buzz lärde sig flyga på riktigt

2011-06-20T13:30:00.008+02:00

Skrutt har en Buzz Lightyearfigur från Toy Story.
Den pratar massor och säger saker som:
"Detta är en intergalaktisk nödsituation"
"Buzz Lightyear till undsättning!"
"Till oändligheten, och vidare!"
"Flytta på er medan jag laddar min laser"

Ja ni fattar, en massa macho dravel.

Skrutt satt och lekte med den när jag sminkade mig imorse och sen ville han att jag skulle ha den. Så jag tar den i handen, vänder den mot mig och möts av:

"Hörru, du ser lite rundare ut än förr"

Sen verkade Buzz få för sig att han skulle flyga lite, för han seglade vackert i en stor båge genom rummet.
Ett helt frivilligt val från hans sida. That's my story and I'm sticking to it!

Resten kan faktiskt vänta

2011-06-20T13:24:00.005+02:00

Ibland gör man bra val.
Som i morse. Jag vaknade full av stress inför kommande veckan och Skrutten var efter 11 timmars sömn fortfarande är trött efter några hektiska dagar.
Det fanns saker jag borde göra mellan dagislämningnen och jobbet, men jag valde istället ringa dagis och säga att vi skulle komma sent.
Sen kröp vi ner i min säng, lekte koja, myste och berättade sagor en timme till.
Ett riktigt bra val.

Skattjakt

2011-06-15T10:58:00.012+02:00

Ni kan aldrig gissa vad som hände härhemma inatt - ett helt gäng med sjörövare hade vägarna förbi och tro det eller ej men de råkade tappa en hemlig skattkarta!
Mmm... jag kan tänka mig att ni sitter och gapar av förvåning, det gjorde Skrutt också när jag berättade det för honom.
Självklart måste vi försöka hitta den så det var bara att börja leta.
Passande nog hade de råkat tappa den i en stor kista. Skrutt var mycket nöjd när han upptäckte den.

Han rullade spänt ut kartan och studerade.

(Att sjörövaren som ritat den hade MVG i bild känns faktiskt lite svårt att tro.)

Så gick vi ut i trädgården för att börja jakten på skatten.

Vi gick och gick, runt huset och mot trädet.

På vägen stannade vi och blåste lite på maskrosor, jag menar det är ju jobbigt att vara på skattjakt, lite roligt måste man ju ha också.

Till sist kom vi fram till studsmattan som på kartan var märkt med ett stort rött X.
Vad kunde det betyda?!?

Jo, däruppe låg sjörövarnas skattkista!

Spänningen var stor!

Och tänka sig, skattkistan innehöll guldpengar, precis som Pippi Långstrump har. Skrutt var mycket glad och stolt. :)

Sådär.
Hoppas inte spänningen blev alltför mycket för er.

Skönt att ha någon att hålla i handen när det är otäckt

2011-06-14T07:00:00.003+02:00

Jag och Skrutt tittar på Pippi Långstrump.
Jag blir lite förskräckt när Dunderkarlsson och Blom hittar på dumheter.

Jag - Nej men, tog de Pippis guldpengar?!
Skrutt klappar mig betryggande på låret och säger med lugnande röst: - Pippi hittar dem.

Puh, jag som var så orolig. Lilla hjärtat.

Jag vill också ha den förmågan

2011-06-12T07:36:00.003+02:00

Om golvet knarrar lite när man går upp på morgonen, eller om kylskåpsdörren skulle låta när man stänger den då är risken ganska stor att man hör Skruttungen börja vrida och vända på sig i sin säng.
Klockan fem inatt brakade årets första åskväder loss med full kraft ovanför huset, det dundrade som om det varit inne i sovrummet. Inte ett pip hördes från lillskrutt, bara långa lugna andetag, han vaknade pigg som en lärka två timmar senare, då åskan bara hördes som ett lågt muller i fjärran.

Undrar om det är samma selektiva hörsel som kopplas in när jag ber honom göra något han inte vill?

En åldersfråga

2011-06-01T21:37:00.004+02:00

Första dagen på jobbet som kommer hålla mig sysselsatt över sommaren.

Pratade med en kollega.
Hon: Hur gammal är du då?
Jag: Gissa.
Hon: Hmmm.. 24?
Jag: Tack tack.

En stund senare, första samtal med annan kollega.
Hon: Så du ska jobba här i sommar, vad roligt. Vad gör du annars då, går på gymnasiet?

Ja, nästan... 29 going on 19 liksom.

Gårdagen innehöll whiskey, bubbel och hoppande grodor

2011-05-29T08:16:00.004+02:00

Såhär på söndagmorgonen är det lätt att se saker och ting ur ett litet annat perspektiv och jag kommer plötsligt ihåg några saker som jag tycktes ha glömt bort igårkväll.
1. Jag minns varför det är så sällan jag dricker alkohol.
2. Jag minns att man ska se till att ha barnvakt även morgonen efter intagandet av ovan nämnda alkohol.

Note to self:
Baksmälla när man är nästan 30 är inte detsamma som baksmälla när man är 20.

Leka affär

2011-05-23T20:48:00.007+02:00

*Kunden kommer in i affären*
- Hej, vad vill du köpa?
*Skrutt väljer noga på varorna och pekar sen på lergöken*
- Lergöken kostar tre kronor tack.
*Expediten sträcker fram handen för att ta emot pengarna*
*Kunden tittar surt på mig*
- Nej mamma, betala kort!
*Tar med en irriterad rynka mellan ögonen upp ett osynligt kort och drar genom den lika osynliga kortläsare*

Fick en syn framför mig om hur mitt barn om 10 år sitter och skrattar åt mig när jag berättar att när jag var liten då betalade vi minsann med fysiska pengar.
Typ samma reaktion som jag kommer få när jag berättar att telefonerna brukade sitta fast i väggen och ha nummerskivor.

Undrar om man kan få det skriftligt och spara tills han är tonåring?

2011-05-17T17:02:00.003+02:00

Jag: Jag älskar dig Skruttunge!
Skruttungen: Jag hatar dig aldrig mamma!

Åh... tack?

2011-03-25T17:01:00.004+01:00

Vi har fönsterfilm sittande i nedre delen av köksfönstret, vilket gör att varken gående eller bilförare har möjlighet att se oss inne i köket. Mycket praktiskt om man som jag har en förmåga att springa omkring i bh på mornar och kvällar.
Funkar mindre bra när en stor buss krypkör förbi utanför.
Tydligen.

Skrutt gapar stort

2011-03-23T22:07:00.003+01:00

Igår var en stor dag, Skrutt gick till tandläkaren för första gången.
Vi hade pratat mycket om det innan. Mamma hade betonat mycket hur kul och spännande det skulle bli. Vi hade otaliga gånger gått igenom om hur man gjorde hos tandläkaren och om vad tandläkaren skulle göra. När han fyllde 3 fick han en bok från folktandvården som handlade om två barn som gick till tandläkaren - smart drag!
Efter att i väntrummet försäkrat sig om att besöket inte skulle innebära nån spruta så var allt bra, och när tandläkaren ropade upp honom sprang han glatt iväg och in i undersökningsrummet, hoppade upp i stolen och öppnade munnen a la flodhästgap.
Tandläkaren sa att de i och för sig brukade prata lite med föräldrarna först, men att det nog var lika bra att börja med undersökningen när han var så ivrig. Så de undersökte instrumenten, och Skrutt fick leka med saker som sprutade vatten, som blåste luft och som sög upp saliv i munnen. (Samtligt står numera på hans önskelista.) Sen räknade tandläkaren tänderna, och tittade i munnen med spegel, (mycket spännande). När det kom fram en lite krok för att känna på tänderna såg han lite skeptisk ut, (den var ju faktiskt lite lik en spruta), men när det inte gjorde ont så gick det också bra.
Efteråt borstade vi tänderna på en stor drake och så åkte han rutschkana på tandläkarstolen och lekte lite mer med instrumenten medan tandläkaren pratade med mamma.
Ordentligt borstade tänder och ingen tillstymmelse till karies, inget godisätande, regelbundna måltider och inget småätande, mjölk till maten och bara vatten mellan målen (om det inte är kalas förståss). Tandläkaren var nöjd, vi fick godkänt.

Vi fick förslaget att byta till vuxentandkräm eftersom den innehåller mer fluor.
Men vilken vuxentandkräm är mildast och funkar till barn? Tips?

Imorse skulle vi till dagis, Skrutt blev skitförbannad!
”DUMMA MAMMA, INTE DAGIS! VILL TANDLÄKARN!!!”

På min tid hade vi bara Björne

2011-03-21T09:09:00.005+01:00

Möte på SVT:
- Nej nu måste vi komma på nåt nytt. Hur ska vi få folk att välja vår kanal när de ska titta på barnprogram.
- Tja... vi har ju redan bra program, ungarna gillar oss. Undrar om vi kan göra något för föräldrarna, det är ju till stor del de som han makten över fjärrkontrollen.
- Ja det har du rätt i, om vi ska börja rikta in oss på alla mammor, hur får vi dem att välja SVT?
- Vi måste sätta in karismatiska personer i rutan, såna som är pedagogiska och tilltalar både vuxna och barn.... hmm... jag tror jag vet en kille som skulle passa...

Eventuellt kan mötet vara en fiktion, men det kan ha låtit så när de anställde Farzad.
För ärligt talat, rolig, bra med barn och het! Det får i alla fall mig att välja barnkanalen 11 gånger av 10 när han är med.

En unge i minuten

2011-03-14T21:55:00.005+01:00

Tittat på "En unge i minuten".
Maken: Var inte hon med när Skrutten föddes?
Jag ???
Är det tänkt att jag ska komma ihåg barnmorskorna? Jag har väl aldrig varit så egocentrerad som då. Alla andra var ansiktslösa statister... Jag kommer ihåg att de var trevliga, att de inte trodde mig när jag gastade att ungen aldrig skulle komma (hon till och med skrattade lite och påstod att det var det enda man faktiskt kunde vara säker på att den skulle göra *humpf*), att en var mörkhårig och att någon av dem ganska bryskt höll kvar mig i sängen när jag var på väg att resa mig och gå ut ur rummet när huvudet kom ut, hon tyckte typ inte att det var så bra att Skrutten skulle dimpa ner i golvet det första han gjorde.
Petiga typer som jobbar där på förlossningen.

Kurragömma

2011-03-11T15:20:00.002+01:00

Skrutt lekar kurragömma med sin morbror.
Morbror tittar in i hans rum och ser sängkläderna som rör sig på ett ytterst avslöjande vis.
Morbror: Vaaar kan skrutten vara??
Skruttungen: UNDER TÄCKET!

Ur askan i elden

2011-03-10T07:02:00.005+01:00

Skrutt och jag leker. Han förklarar förutsättningarna.
- Du pippi! (fågel, inte Långstrump)
- Jag toj djake... jag aje djake! (Stor, arg drake - got it?)
Vi går in i rollerna.
- Pip, pip, pip.
- WARGH!
- Men du, tror du inte pippin blir rädd för en stor arg drake, kan du inte vara något snällare?
Han funderar
- MJAUUU!!

Åh en katt. Tack tack, pippin känner sig mycket säkrare.

Sorglig matlagning

2011-03-09T21:24:00.001+01:00

Lagar mat med sonen och tar fram basilikan.
- Vill du lukta?
*Sonen luktar*
- Mmm, luktar gott!
- Vill du hjälpa mamma att hacka?
Han tittar förfärad på mig.
- Nej mamma! Inte skära blomman!!
*Sonen börjar gråta*

Först kommer A, sen är det tyst

2011-02-27T13:35:00.001+01:00

Kom ihåg till mig själv: Om du postar ett "Före" foto, glöm inte att göra ett "Efter" också.
Alltså.
Före:

Under:

Efter:

Tre strykningar senare

2011-02-20T22:07:00.001+01:00

så har det smutsgula blivit grönt. *pjuh*

Men kanske med lite silvertejp?

2011-02-19T20:59:00.011+01:00

Alltså jag älskar verkligen IKEA, de har så mycket smarta lösningar.
Som backana här till exempel, de sväljer massor!

men det finns ett problem
de har glömt barnspärren :S

och hur tänkte jag nu?

2011-02-19T20:45:00.008+01:00

Det finns tillfällen då man liksom tar ett steg tillbaka, tittar på något och frågar sig hur man egentligen tänkte. Som när det gröna färgen man köpt helt plötsligt ser smutsgul ut när man kletar ut den på väggen.

To be continued...

And we begin...

2011-02-18T09:23:00.003+01:00

Projekt ”flytta Skrutten till större rum” kommer att inledas i helgen. Det ska bli spännande. Och skönt. Tänkt att få plats med alla leksaker i ett och samma rum istället för att som nu få lov att ha dem utspridda i hela huset.
Mitt mål är att göra ett barnrum. Ett rum där någon som inte känner oss skulle kunna få in och genast konstatera att det bor ett barn där. Men inte genast bli klar över om det är en pojke eller flicka.
Mitt andra mål är att rummet ska bli så pass populärt hos ägaren att han kan tänka sig att leka där själv, i alla fall 10 minuter i sträck.
Jag har inte träffat en unge som är så sällskapskrävande sen.... tja... sen min bror var liten. Mamma berättade att jag kunde leka själv i flera timmar, medan min bror, precis som Skruttungen, alltid skulle ha sällskap. Så är det faktiskt fortfarande, jag har inga problem alls med att vara för ensam en hel dag, jag kan riktigt njuta av det. Min bror klättrar på väggarna efter fem minuter.
Nåja tillbaka till rummet, vi tjuvstartad igår. Maken skruvade upp reglar i en stor dörröppning som ska sättas igen, jag och Skrutt skruvade loss golvlister.

Före:
Ikväll ska far och barn bygga vägg.

Det hänger på håret

2011-01-28T01:27:00.006+01:00

Jag har gått hos samma frisör i ganska många år nu, och har varit en sådan där tråkig kund.
”Ta bara lite på topparna...”
När jag för ett par månader sedan dunsade ner i stolen med ett
”Jag vill ha förändring! Klipp det, färga det, gör vad du vill, bara det blir annorlunda!”
Såg hon först ut som om hon skulle svimma, för att sedan börja slå frivolter av glädje. Eller i alla fall börja tjoa om att hon minsann längtat efter att gå lägga lite färg i mitt hår.
Ett par decimeter går kapades av och det blev en mörkbrun nyans.
När jag för ett par dagar sedan var där igen frågade hon om hon kunde få färga det ännu mörkare och jag svarade
”Javisst, klipp det gärna lite kortare också... och så ännu lite mer uppklippt”
Då trodde jag faktiskt att hon skulle fria på direkten.

Jag gillar min frisör, hon säger att jag har ”en otroligt bra hårkvalité” och sånt gillar jag att höra. Det faktumet brukar dock hamna i skymundan efter att hon tvättat håret.
”Alltså jag vet inget hår som kan bli så blött som ditt, och som tar så lång tid att torka!”
Så brukar det låta när hon efter en kvart med hårfönen fortfarande kan krama ur det.
Jag har alltid trott att alla hår blev lika blöta, och följaktligen ungefär lika lång tid att torka, men så är alltså inte fallet.
När jag sedan lägger ihop ett och ett börjar jag misstänka att hon inte alls klippte av håret för att hon tyckte att det passade mig. Hon räknade bara ut att hälften så mycket hår betydde hälften så lång torkttid och fick på det sättet tid med i alla fall en kund till på dagar när jag och mitt vattentilldragande hår gör entré.

Vet ni föresten vad R tycker om förändringen?
”Oj, ja det är ju kort...”
”Saknar du det långa håret?”
”Mja, alltså huvudsaken är att DU trivs.”
Översatt: ”Buhu, säg att du i alla fall sparade det avklippta så jag kan fläta ett rep och gå och hänga mig!”

Ps. Jag sparade inte det avklippta... han får vänja sig.

Pps. Även om jag hade gjort det hade det inte varit nån större fara, han hade inte kunnat göra en fläta om hans liv så hängde på det. Så att säga.

Förkylningen härskar

2010-12-29T17:02:00.002+01:00

Skruttungen har drabbats av årets värsta förkylning. En sån där förkylning som gör att näsan och överläppen är konstant skrikigt röda av allt snorande och torkande.
Jag får inte torka näsan, det ska han göra själv, vilket innebär att han mest drar ut snoret så det röda området blir större. Jag försöker torka ändå vilket gör att han får ett hysteriskt utbrott och snorandet tiodubblas. Jag försöker smörja in det röda området, vilket ger samma resultat. En ond cirkel som jag antar kommer brytas först när förkylningen ger med sig. Pappersnäsdukar är helt ratade, så igår satt jag och klippte till näsdukar av ett gammalt lakan. De kommer att gå åt. Tyvärr är det inte bara de som går åt... Om vi säger såhär, jag skulle inte använda vår soffa inom den närmsta framtiden, eller kuddarna, eller sängen, eller bordsduken, eller mina kläder... ja ni fattar. Favoriten är dock att torka med handen och sen kladda av sig på magen.
Förkylningen innebär även:
Ett strålande humör - Akta dig för att säga ifrån. Utbrott och snor garanteras.
Matvägran – idag har jag i alla fall fått honom att gnaga lite på ett äpple. 3½ timme kämpade han med det.
Sömnlösa nätter – kommentarer överflödiga.
Trötthet – men inget sovande, istället tillbringas dagarna i soffan framför TV:n. Han fick en DVD i julklapp, AirBuddies, om ett gäng snackande hundvalpar. På två dagar har han nu sett den 11 gånger. Nej jag skojar inte, 11 gånger!
Närhetsbehov – så till den grad att jag inte får komma utom synhåll utan gallskrik och tillhörande snorfloder, följaktligen har även jag fått se AirBuddies (Detta fantastiska mästerverk som av någon oförklarlig anledning förbisetts av Oscarskommittén) 11 gånger. Min lycka vet inga gränser.

Uppdatering

2010-12-19T17:41:00.004+01:00

Jag - har världens bästa juljobb! Som tyvärr tar slut när julen kommer, men oj vad roligt det var varit.

Skrutt - Verkar ha börjat komma igång med pratandet, han är numera en liten papegoja som upprepar allt man säger. Det gillas :D
Dessutom verkar en tillvaro utan blöjor inte längre vara en utopi. Blöjfri på dagarna sen ett bra tag tillbaka, blöjfri på nätterna sen ett par veckor. (Det blir en del tvättande av sängkläder - hurra för plastad frotte!) Det enda han hittills inte velat ge sig på är att bajsa utan blöja men idag sprang han helt plötsligt och satte sig på pottan för att göra nummer två. *chockad och mycket stolt*

Maken - och jag, har en försenad bröllopsresa inplanerad inom en inte alltför avlägsen framtid. Utan Skrutt. De känns både roligt (tid för oss själva för första gången på 3år) och nervöst (lämna Skrutt, ångest!!)

Om när mamman gjorde tomten till tjuv

2010-12-03T11:00:00.010+01:00

Jag hade lagt några julklappar högt uppe på en bokhylla och självklart fick Skrutt syn på dem. Han accepterade under viss protest att de inte fick öppnas ännu, men för att undvika 21 likartade diskusioner innan jul så flyttade jag undan dem till ett annat ställe efter att han gått och lagt sig.
Idag upptäckte han att de var borta vilket var väldigt bekymmersamt, stora tårar steg upp i ögonen.
Så jag tänkte att jag skulle förklara.
- Det är nog tomten som har hämtat dem, sen tar han med dem på julafton och när han åker ut med alla julklapparna.
Det var uppenbart helt fel sak att säga.
- Tomte, NEJ!! Tårarna började forsa.
Ajdå.
- Men tomten är jättesnäll, han gör fler julklappar och ger till barnen på julafton.
- TOMTE NEJ. Mamma bil!!
Vilket betyder att mamma och han genast ska sätta sig i bilen, åka hem till tomten och kräva tillbaka paketen.
- Men, tomten bor långtbort på nordpolen, mamma kan inte åka bil dit. Vi får nog lov att vänta till julafton, då kommer tomten och delar ut alla leksaker han har gjort.
- MAMMA BIL TOMTEN!
Tårarna sprutar.
Jag börjar berätta om tomten som kommer i sin släde som dras av renar och har massor av paket med sig, samtidigt som jag börjar känna att jag nog inte skött diskussionen så väldigt smart.
Stora tårar rinner nerför barnets kinder och han börjar slå på mamma som låtit den elaka tomten ta alla hans paket.

Vad gör man? Som modern förälder inser jag då den självklara lösningen.
Internet.
Så först googlar vi fram bilder på tomten i släden med renarna, och sen går vi in på youtube och tittar på "Tomteverkstan" från Kalles jul.

Skrutt verkar nu ha gått från att tycka att tomten är ondskan personifierad till att tycka att det nog är en ganska trevlig typ.
*pustar ut*
Tyvärr tror jag att han nu stenhårt räknar med att tomten ska komma farande i sin släde med alla renarna på julafton och ha med sig alla sakerna som han tillverkar i filmen.
Han har även visat ett klart intresse att få åka med i den flygande släden.
Jag sa att han får fråga tomten när han kommer.
Skulle han komma ihåg det på julafton blir det tomtens huvudvärk.

Sockerkaksrecept mamma vs. barn

2010-11-23T11:16:00.004+01:00

Här kommer recept på världens godaste (och onyttigaste) sockerkaka i två versioner, håll till godo.

Sockerkaka à la Mamma

250 g smör eller margarin
4 dl socker
½-1 msk vaniljsocker
4 ägg
5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 dl vatten

Rör matfettet, socker och vaniljsocker poröst.
Blanda ner ett ägg i taget och rör kraftigt mellan varje ägg.
Tillsätt mjöl, bakpulvret och vatten och rör om ordentligt.
Häll smeten i en smord och bröad form.
Grädda kakan på 175 °C i ca 55 minuter.
Stjälp upp kakan på galler efter ett par minuter och låt den svalna under formen.

Alternativt:

Sockerkaka à la Skrutt

250 g smör eller margarin
4 dl socker
½-1 msk vaniljsocker
4 ägg
5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 dl vatten

Rör ihop smör, socker och vaniljsocker på max. Kör ner fingret och smaka av. Kör lite till. Det är viktigt att ha elvispen på max så det stänker ordentligt.
Blanda ner äggen. Om man vill kan man ta bort skalet, men det kan även ses som extra tuggmotstånd.
Ta mjöl i ett decilitermått och vika, hamnar nåt i bunken så är det bra. Gör detsamma med bakpulver och vatten och rör om ordentligt i fem sekunder på maximal effekt. Smaka av. Rör om fem sekunder igen, smaka av. Fortsätt så tills mamma protesterar. Kör då elvispen en sista gång, se till att lyfta upp den emellanåt så det verkligen syns i köket att man har bakat. Med lite tur kommer mamma att missa städa bort all smet så kan man leta reda på den och äta efteråt.
Häll smeten i en form. Tänk på att hälla försiktigt så att det inte kommer med alltför mycket smet, ju mer som blir kvar i bunken desto bättre!
Låt mamma ställa in formen i ugnen och var beredd på att vänta jääääättelänge, den kommer att stå där i typ en vecka eller så!
Nu kommer vi till den viktigaste delen av bakningen.
Se till att få tag på visparna och slicka av dem noggrant. Ingenting får finnas kvar! Mycket viktigt! Ta sen slickepott och ät upp smeten som är kvar i bunken. Om det är svårt att få tag på allt, be mamma om hjälp eller kör helt enkelt ner huvudet. Men VARNING! Det sistnämnda alternativet leder ofrånkomligen till dusch med hårtvätt och bör därför undvikas i största möjliga mån.
När klockan piper, skynda dig att säga åt mamma att ta ut sockerkakan.
Nu kommer det jobbigaste av allt. Man måste VÄNTA, trots att den är klar för att inte bränna sig. Det tar typ en vecka till.
Skär sen en STOR bit, pressa ner i ett litet glas med mjölk och stoppa in i munnen. Vakta noga så ingen annan tar för sig för mycket. Skär för säkerhets skull upp lagom stora bitar till alla andra. (Tänk papperstjocklek)
Ät tills du är säker på att inte orka nån middag på kvällen.
Mums!

Övertalning genom förvirring?

2010-11-17T15:05:00.004+01:00

- Djake Mamma!
- Vill du se på drake? (Draktränaren, tydligen väääärldens bästa film)
- Ja.
- Ok, du får se EN gång. (Håller upp ett finger)
- TJE! (Håller upp fem fingrar)
- Nej, EN.
- Tåå (Håller fortfarande upp fem fingrar)
- Nej En gång, annars så tittar vi inte alls.
*Tystnad*
- En mamma. (Håller upp ett finger)

Haha, ännu kan jag vinna förhandlingar med min treåring. Det gäller att njuta så länge det varar. Snart kommer han antagligen kollra bort mig lika lätt som Richard Gere i Chicago.

Alltid kul att vara poppis

2010-10-29T10:16:00.005+02:00

Min far ringde.

Han: Hej, vad gör ni?
Jag: Jag satte mig precis vid datorn för att skriva ut ett recept.
Han: Skrutt då?
Jag: Han är på dagis.
Han (besviket): Jaha. Ja jag var i stan och tänkte att jag skulle komma över, men då får det vara.

Tack som fan.

Dagens irritationsmoment

2010-10-25T21:29:00.004+02:00

Jag satt i soffab och skulle logga in på internetbanken, och det vägrade fungera.
Jag knappade och knappade och knappade på internetdosan.
Inte en siffra ändrades.
Jag knappade extra långsamt - för att vara säker på att alla siffror blev rätt.
Ingenting.
Jag knappade extra hårt - för att vara säker på att alla siffror kändes av. (Och ok, för att jag var lite arg.)
Nada.
Jag svor tysta eder över banken, över datorn och över tekniken i allmänhet innan jag slängde ilsket ifrån mig dosan på soffan.
Den landade mjukt, bredvid en svart liten fyrkantig sak - min internetdosa.
Jag tittade förvånat på dosan jag slängt ifrån mig - miniräknaren. Som är 4 gånger större än bankdosan.
Starkt jobbat.

Ett ljus i mörkret

2010-10-24T21:43:00.002+02:00

Skrutt har fått en ficklampa och har lyst upp tillvaron hela helgen.
Helt plötsligt ropar han från hallen:
- Mamma! Otä mamma!
Jag går dit.
- Vad är det som är otäckt?
- Där, otä!
Han lyser på en svart afrikansk mask som hänger på väggen... och har hängt där i tre år. (Undrar om det ska tolkas som att vi behöver bättre lampor i hallen?)
Nu är den i alla fall säkert undanstoppad i ett skåp som är klassat som mask-rymningssäkert av Skruttungen.

Frustration deluxe

2010-10-20T19:57:00.003+02:00

Äta mat, klä på sig, borsta tänderna...
ALLT är en kamp just nu.
Vägrar lyssna, ignorerar, slåss och skriker.
Är det detta som kallas 3-års trots?
Det. Är. Inte. Roligt!

Om varför jag ska ha en stor skylt på bilen där det står "innehåller barn"

2010-10-15T15:38:00.008+02:00

Jag och Skrutt satt i bilen, vi var 10 minuter hemifrån och Skrutt började se ut som om han nära att somna.
- Skrutt, ska vi sjunga lite? Tjoar jag i hopp om att han ska hålla sig vaken.
Efter att ha tänkt efter lite deklarerar han högt från baksätet:
- Apa!
Vi sjunger om de små aporna som hoppar i sängen. Lagom lätt med rörelsesång när man ska köra, men visst visst.
Sången tar slut. Fortfarande en bit kvar.
- Vad ska vi sjunga nu då?
- Mamma Mu!
- ♫ Vi har fått en konstig ko med konstiga små horn,
När hon stor att ingen glor, vinkar hon med sina horn. ♫
Jag lyfter upp högerhanden till sidan av huvudet och vinkar med den fram och tillbaka.
Typiskt kolikt i min mening.
Vi möter en bil. En kille i 30-års åldern sitter bakom ratten. Han tittar på mig. Tappar hakan. Och börjar asgarva!

Yes it´s me, the village idiot.

Ensamhet

2010-10-13T21:06:00.003+02:00

Camilla skriver om att äta i ensamhet och om hur jobbigt det kan vara.
När jag var yngre var det en stor skräck för mig. Att vara ensam ute bland folk. Jag fick ångest bara av tanken på att sitta ensam på ett ställe som ett café eller biograf. Tänk om folk trodde att jag inte hade några vänner!
Jag känner inte så längre.
Jag kan tycka att det verkar väldigt rofyllt att gå på bio själv, och idag gick jag och satte mig ensam på ett café i väntan på att en butik skulle öppna och det var inte det minsta jobbigt. Ganska skönt faktiskt. Jag satt med min latte, lyssnade på en bra ljudbok och bara njöt. Jag vet inte varför jag kommit över min skräck eller när det hände, men det känns befriande.

R.I.P DVD

2010-10-12T21:27:00.004+02:00

Skrutt har badat fjärkontrollen.

Vad är det för smartskallar som inte sätter knappar på DVD:n så den går att använda utan fjärr?!

Världen snurrar

2010-09-26T15:58:00.005+02:00

Jag är så yr i huvudet. Det har snurrat som sjutton i flera dagar. Jag är inte säker vad det beror på men jag har en teori.
För ett par veckor sedan var jag inne för att lämna blod. Sköterskan hade lite problem att hitta ett samarbetsvilligt blodkärl, och när hon till slut hittade ett så var det inte så bra, så nålen hamnade snett och låg mot kärlväggen. Blodet rann, men inte tillräckligt fort så efter en stund fick de lov att avbryta, det hade dock kommit för mycket för att de skulle kunna sticka igen.
Så jag fick åka hem.
Jag frågade om jag fortfarande skulle vänta fyra månader innan jag skulle lämna igen, men det var inte nödvändigt.
Två veckor senare kom en ny kallelse, så jag åkte in och lämnade igen i torsdags.
I fredags började snurrandet.
Nu funderar jag på om det kan ha blivit nån miss så att jag fick nya kallelsen för tidigt och har blivit av med lite väl mycket blod. Fast å andra sidan är det ju inge jättemängder de tappar så det är kanske tveksamt.
Börjar hur som helst bli irriterande att gå och känna sig som om man skulle leva i Lustiga Huset.

Det är tur att JAG är så bra

2010-09-23T22:50:00.010+02:00

Var och köpte en overall till Skrutten.
Han var inte med när jag köpte den men fick välja färg, och självklart blev det den färggladaste de hade, en knallröd.
Jag betalar i kassan och dubbelkollar så det går bra att byta storlek om det behövs.
Kassörskan: - Ja det är inga problem, spara bara kvittot så får du åka hem och titta hur mycket hon har växt.
Jag: - Han.
*Tystnad*
Kassörskan: - Ehh...jaha...

Muttrar på vägen hem över kassörskans förhastade slutsatser om att den var till en flicka bara för att den var röd.
Fy så fördomsfullt!
Möter en granne i sin bil. Bilen har knallrosa solskydd med Hello Kitty.
Jaha, har de en dotter. Tänker jag.

*Krasch krasch*
Det var det glashuset.

Prat om mat

2010-09-21T20:31:00.005+02:00

Vi har börjat få lite olika åsikter när det gäller maten i hemmet.
Föräldrarna tycker att mat är bra.
Skruttungen tycker att viss mat kan vara acceptabel som föda - typ köttbullar och plättar. Annars vill han leva på smörgåsar, isglass, paprika och gurka.
Jamenvisst! För näringsvärdet i pigelin är ju såååå bra.
*pust*

Sverigedemokraterna i riksdagen

2010-09-20T17:51:00.010+02:00

Det går inte att låta bli att skriva om det.
Sverige har släppt in sverigedemokraterna i riksdagen, och jag skäms över mitt land.
Sverigedemokraterna är ett i grunden främlingsfientligt parti.
Främlingsfientlighet är rasism.
Sverige har släppt in ett rasistiskt parti i riksdagen, ett parti med rötterna i nynazismen.
Det är fakta som inte går att försköna.
Sverigedemokraterna har några riktigt slipade ledare, ledare som på alla sätt försöker med just detta, att försköna sina egna rasistiska åsikter.
Folk frågar sig vilka de hundratusentals människor i Sverige som röstat på partiet är, jag tror att det finns flera olika kategorier.
Dels de personer som själva är rasister. Öppet eller i smyg.
Dels de som på inte förstår grunderna i sverigedemokraternas politik, de som gått på de förskönande omskrivningarna.
Dels de som röstat på partiet för att ge en känga till de etablerade partierna. Jag kan förstå att man vill visa sitt missnöje, men att göra det på detta sätt kommer jag aldrig att kunna fatta... För det är inte politikerna som kommer att lida mest av att ha sverigedemokraterna i riksdagen.
En åsikt som nu lyfts fram är att man nu måste acceptera och respektera sverigedemokraterna och deras åsikter eftersom 5,7% av befolkningen har valt dem som representanter.
Det kommer jag aldrig att göra.
Även Hitler hade ett massivt stöd på sin tid. Jag kommer aldrig att acceptera de åsikter eller handlingar han stod bakom heller.

När jag gick i högstadiet bjöd skolan in en föreläsare, en äldre man som hade överlevs Hitlers koncentrationsläger. En man som hade sett sin familj utplånas och vänner skjutas framför sina ögon. Det är mer en ett decennium sedan jag hörde honom tala, men jag kommer aldrig att glömma det han berättade.
Året runt åkte han omkring på skolor och talade om vad han varit med om, återupplevde det dag efter dag för att berätta för oss som inte var födda på 30- och 40-talet om vad som hände. För att människor aldrig skulle glömma. För att människor aldrig skulle upprepa samma misstag igen.

Han avslutade sin berättelse om med dessa ord.
- När jag nu tittar ut över er i salen ser jag de flesta av er sitta med alvarliga ansikten, det är ni som kommer se till att det som hände oss aldrig kommer att glömmas bort.
Sen ser jag några sitta med småleenden på läpparna, det är ni som inte har förstått... Jag hoppas att ni kommer göra det en dag.

Idag har 5,7% av svenska folket släppt in ett parti i riksdagen som i grunden har samma människosyn som den som den gamle mannen kämpade för aldrig skulle få fäste igen.
Idag har 5,7% av svenska folket röstat på såna personer som satt och smålog i slutet.
Idag har 5,7% av svenska folket pissat på den den gamle mannen - och på alla andra som någonsin drabbats av rasism och nazism, därför skäms jag fruktansvärt för mitt land.

2010-09-17T15:13:00.005+02:00

Hösten 2009 visade jag en "gubbkeps" för maken och föreslog att vi skulle köpa den till Skrutt för att den var så snygg.
Maken ratade den rakt av.
Självklart kunde jag ha köpt den ändå, men det blev inte av.

Hösten 2010 var vi åter på stan för att köpa höstkläder till sonen.
Maken tar upp en nästintill identisk keps.
Maken: Kolla vad häftig! En sån köper vi.
Jag: *förundrad* Ja den är jättefin, ta den.

Slås av något jag hört.
Vill en kvinna få en man att gilla en idé, få honom att tro att det är hans egen.
Jag säger inte att det är så, men ibland undrar man ju.

Never again!

2010-09-17T13:49:00.006+02:00

Jag ska ALDRIG mer gå i affärer med Skruttungen.
Aldrig, aldrig, aldrig.
Jag lämnade in bilen på service idag och vi fick tillbringa ett par timmar på köpcentrumet i närheten. Jag hade av nån underlig anledning fått för mig att det kanske kunde bli en mysig mamma son dag.
Otroligt naivt.
Jag har gått igenom hela registret.
Jagat barn som rusat mellan klädställningar.
Tjatat tusen gånger om att han inte får springa iväg utan måste gå fint i affären, att han måste hålla sig i närheten o.s.v, o.s.v.
Tappat humöret efter ettusenförsta gången, tagit tag i jackärmen och väst mellan sammanpressade tänder att nu fick det räcka, om han inte kunde uppföra sig så skulle vi gå!
Burit ut tjutande skrikande unge under ena armen genom hela Intersport.
Brottade ner honom i vagnen utanför, varpå han ålade sig ur den och rusade in i nästa affär där han for upp i skyltfönstret och sprang slalom mellan skyltdockorna.
*TILT*
In i affären. Grabba tag i ungen i utrymmet mellan två skyltdockor och i ilskan försöka lirka ut honom utan att riva ner hela fönstret. Ner med honom i vagnen och bokstavligt talat hålla fast honom där medan vi letade oss ut.
Det var tur att ingen fick för sig att mäta mitt blodtryck just då... hade antagligen blivit inlagd.
Fick lov att stanna och ta ut pengar för att lösa ut bilen varpå liknande scener utspelade sig vid bankomaten.
Hade nån kommit fram och erbjudit sig att ta över föräldraskapet för ungen (ingen risk som han höll på) hade jag allvarligt övervägt det.
Som sagt, aldrig mer affärer med skruttungen!
I alla fall inte de närmaste 20 åren.

Godmorgon på dig också lilla Skrutt

2010-09-16T12:04:00.003+02:00

Jag vaknade av att jag höll på att bli överkörd av en traktor, en traktor som brummade, tutade och bar på ett lass djur som råmade, grymtade och bräkte.
Som pricken över i:et spelade den sedan "Per Olsson hade en bonnagård" på en volym som det måste ha varit tinnitusvarning på.
Jag funderade länge på vilken omtänksam människa som gav den till Skruttungen i födelsedagspresent för ett par år sedan, så jag skulle veta vem det var som så uppenbarligen tiggde stryk.
Kom efter en stund på att det var Skrutts gammelmormor och gammelmorfar.
Ok. Inget stryk alltså. Får försöka gömma undan traktoreländet till åtminstone klockan sju på mornarna istället.

Dagens i-lands problem

2010-09-15T21:03:00.003+02:00

Jag zappade på tv:n och fastnade på 3:an.
Efterlyst - men...VAR ÄR GW????
Katastrof!!! Ja jag är melodramatisk, men han var ju hela programmet.

Valet 2010

2010-09-14T10:28:00.002+02:00

Mindre än en vecka till val.
Brevlådan fylls av oönskad valpropaganda från partierna. Jag bläddrar lite och blir förundrad. Tror de verkligen att väljarna är så dumma? Att vi inte fattar att allt som står alltid vinklas för att just de som skrivit det ska framstå som perfekta, och framför allt, att det ska framstå som att hela världen kommer att gå under om ”De Andra” skulle vinna.
”Vi i vårt parti tycker att man ska vara snälla mot djur, och ja, vi vill ju inte säga att De Andra inte gör det, MEN… *talande tystnad*.”
Jaja ok, precis så står det kanske inte, men ni fattar vad jag menar.
För övrigt verkar ”Detta vill vi göra! (om ekonomin tillåter)” Vara valets mest använda fras- från alla håll. Och visst, det är bra att veta vad de vill också. Men det känns som ett effektivt sätt att gardera sig mot att få ouppfyllda vallöften kastade tillbaka i ansiktet om några år.
”Om vårt parti vinner lovar vi att vi ska se till att det blir världsfred! (ja om ekonomin tillåter alltså...)”
Jag var på Maxi och skulle handla förra veckan och tänkte att jag kanske skulle förtidsrösta för att ha det gjort, men så slog det mig att jag faktiskt inte alls var säker på vilka jag skulle rösta på. Alla partier har ju saker som jag verkligen inte alls gillar, och de flesta har i alla fall nåt som jag tycker skulle vara bra. Det får nog bli som vanligt, en antiröst.
Jag röstar alltså på det blocket som jag tycker har minst antal korkade idéer eftersom en röst på dem är en röst som inte faller på blocket där ”Vi ska försöka komma med så många korkade idéer som möjligt” borde stå med i valmanifestet.

Skrivlusten kom som ett slag i skallen

2010-09-14T10:24:00.002+02:00

05.00 – vaknar av att sonen har mardröm och är ledsen, sätter mig snabbt upp i sängen och överfalls av någon som svingar en träpåk i huvudet på mig.
Bildligt talat alltså.
Sen dess har jag gått med dundrande huvudvärk och tyckt synd om mig själv.
Att lämna Skrutten på dagis kändes som en lättnad just idag, hem, fort, tystnad.
Men istället för att svälja 2 Ipren och krypa ner under sängen fick jag för mig att jag kanske skulle skriva lite här... Nåt jag inte känt för på ett par månader så det är väl lika bra att passa på. Fast två månaders tystnad, frågan är om någon fortfarande hittar hit.

Att påpeka det uppenbara

2010-07-25T22:56:00.002+02:00

Som ni märker så är det dåligt med uppdateringar.
Lusten. Orken. Inspirationen.
Allt saknas just nu. Jag tar en paus.
Under tiden finns jag på facebook.

Utlånat barn

2010-07-16T23:20:00.002+02:00

Några av de saker som är positiva med att vara utan barn en vecka:
Man får sova längre på morgonen.
Men får tid att över på kvällarna.
Man kan göra ingenting.
Det gör inget om man lämnar barnovänliga saker framme.
Man snubblar inte över leksaker så fort man går över golvet.
Man kan sminka sig utan att behöva slåss om maskaran.
Det gör ok att inte orka fixa mat.

Trots det finns det en negativ sak som gör alla de andra totalt oviktiga:
Jag saknar min lilla skruttunge!
Imorgon kommer han hem igen.

Jag är nåt på spåret...

2010-06-13T21:43:00.003+02:00

Det har hällregnat på eftermiddagen och plötsligt dök det upp mystska fotspår på altanen.

Jag har ingen aaaaning om var de kan komma ifrån!

3-års kontroll

2010-06-11T16:57:00.004+02:00

I veckan ringde jag BVC och pratade med dem om Skrutts språkutveckling. Det är liksom inte så mycket som händer på den fronten.
Hur som helst så sa hon att vi kunde ta 3-års kontrollen nu istället för ett par månader.
Sagt och gjort, idag var vi där. Det gick inte så bra.
Sköterskan hade en påse med saker som Skrutt fick plocka upp och sen skulle säga vad det var.
Kon blev ”Mu” och Bilen ”Bii”
Sen var det mest ”didi” och ”dido” i påsen.
Sen tyckte hon att Skrutt skulle peka ut den stora bilen. Skrutt krockade bilarna.
Hon bad Skrutt lägga boken under dockan.
Skrutt krockade bilarna.
Att lägga de gula, gröna, blå och röda klossarna på ett papper med respektive färg gick bra. Sen bad hon honom peka på den röda klossen. Skrutt pekade på den blå.
Hon bad honom peka på den gula klossen. Skrutt pekade på alla fyra.
Sen kom vi till ett moment som jag i alla fall visste att han kunde med bravur. Kroppsdelar.
Hon bad Skrutt peka på näsan. Han pekade på magen. Hon bad honom peka på dockans fot. Skrutt pekade på fårets mage.
Hon bad Skrutt lägga bollen på talltiken. Skrutt stirrade på henne och kröp sen ner under bordet.
Hon bad skrutt plocka ner djuren i påsen. Skrutt plockade i tur och ordning ner klossarna, dockan, docksängen och bilarna, sedan slank det visst med en ko av bara farten.
Inte ens vägningen och mätningen gick bra.
Hon bad skrutt ställa sig på vågen. Hans ben förvandlades plötsligt till spagetti och han blev helt slapp, att stå själv gick icke, mamma skulle stödja, så fort jag försökte släppa bara lutade han sig mot mig. Till sist kröp han upp och satte sig på vågen samtidigt som han höll i bordet.
Vi uppskattade vikten.
Hon bad honom stå mot vägen med hälarna intill golvlisten för att mäta, Skrutt ställde sig med fötterna en decimeter ut och när hon skulle försöka flytta in fötterna satte han sig ner. Vi uppskattade längden.
Jag tror aldrig jag känt mig så värdelös som mamma som jag gör idag.

Världens bästa lekplats

2010-06-08T19:33:00.007+02:00

Det tyckte i alla fall Skrutt och kom springande i full fart när jag efter jobbet körde upp bilen på parkeringen hemma.
Jag blev sittande där en timme extra.
Sen hade till och med Skruttungen ledsnat.

Dumma dumma magsjuka!

2010-06-05T20:07:00.004+02:00

Det är så konstigt att se Skrutt såhär.
Mitt lilla matvrak äter knappt nånting och det han äter (vilket idag har varit en liten liten brödbit) får han inte behålla.
Mitt lilla yrväder som inte brukar vara still en sekund har i två dagar mest legat på en filt på golvet och sovit och tittat på TV.
Min glada lilla kille blir så ledsen när han måste kräkas, "nej nej nej" skriker han och puttar undan hinken, precis som kräkset skulle låta bli att komma om bara hinken försvann.
Mitt hjärta brister.

Magsjukan härskar

2010-06-04T14:19:00.006+02:00

Alltså jag vet att jag borde vara ganska glad över att första kräkmagsjukan dröjde 2 år och 8 månader, men det är svårt att se det så när man sitter mitt i eländet.
Och magsjuka i juni? Trodde det var sånt som kom under hösten och vintern...
Lilla Skrutt blir så ledsen när han kräks och tycker det är jätteotäckt. Lilla hjärtat, jag lider så med honom.
Tvättmaskinen har gått i ett kör hela dagen. Det är soffklädseln, kläder, snuttefiltar, vanliga filtar, sängkläder och handdukar. Dessutom har stora vardagsrumsmattan fått en ordentlig skrubbning med skurborste.
Hur länge brukar magsjuka hålla i sig hos barn?

När man trodde att man inte kunde ha roligare

2010-06-04T09:22:00.002+02:00

Två dagar har Skrutt haft feber.
Idag kräks han.
Omväxling förnöjer har jag hört.

Bröllopsfin

2010-05-30T21:52:00.003+02:00

Bröllopet i övrigt

2010-05-30T12:15:00.003+02:00

Det var ett riktigt, riktigt trevligt bröllop igår, precis som det ska vara.
Ett strålande vackert och lyckligt brudpar, glada och trevliga gäster och regnet höll sig borta trots tunga regnmoln i prognoserna dagarna innan.
Jag har haft lite ångest över talet, inte så mycket att hålla det för det kändes inte som nåt större problem, utan snarare att uttrycka det jag ville ha sagt.
Men till sist fick jag ihop det jag ville säga i ett tal som kändes lagom långt, kom från hjärtat, och som både fick ett och annat skratt och nån tår i ögonvrårna hos både brudpar och några andra, så jag tänker bestämma mig för att jag är nöjd med det.
Dessutom var maten god och jag fick världens bästa bordsherre, underbara D, som jag antar att man skulle kunna beskriva som min nya bonussvåger. En person som alltid tillför sin omgivning härlig positiv energi, jag kunde inte ha önskat mig ett trevligare sällskap.
Efterföljande dans ska villigt erkännas att jag höll mig på avstånd ifrån, men brudpar och en stor del av gästerna såg till att dansgolvet var välfyllt ändå.
En fantastisk dag som jag är övertygad om att brudparet kommer minnas med glädje.
Ett bröllop, som förutom mitt eget, toppar listan över de bröllop jag varit på hittills, alla kategorier.
Tack mamma och J för en underbar dag, och ett stort grattis!

Om hur det blev

2010-05-30T12:13:00.002+02:00

En kombination.
Först drabbades Skrutt av akut blyghet och vägrade gå in i kyrkan. När han sen blivit inburen av pappa och blygheten släppte lite så sprang han omkring på kyrkbänken, så de gick ut i slutet av vigseln för att de andra gästerna skulle kunna höra vad de svarade därframme.
Men det är ok ändå.
Skruttungen.

Bröllopsnerver

2010-05-28T21:25:00.010+02:00

Ett bröllop väntar imorgon.
Vem tror ni är mest nervös inför den stora dagen?
Min mor, bruden?
J, brudgummen?
Nejdå.
Den som är mest nervös är antagligen modern till den 2½-åriga lilla killen som ska vara näbb.
Hon kommer att tillbringa natten med att drömma om olika senarior, som t ex att 2½-åringen drabbas av akut blyghet och helt sonika vägrar gå in i kyrkan.
Eller att 2½-åringen går in i kyrkan och sen tillbringar vigselakten med att klättra på altarringen och springa fram och tillbaka i altargången och fascineras över hur mycket hans skrik ekar därinne.
Fast det är klart. Det finns ju en chans att han kommer gå in som en liten ängel mellan de två brudnäbbarna och sedan kommer stå och se snäll och oskyldig ut genom hela akten.
Det finns en chans.
Det finns även en chans att brudparet kommer att färdas till kyrkan ridande på en randig giraff.
Om jag är tvungen att gissa vilket som är troligast skulle jag säga 50/50.

TAAK

2010-05-25T22:31:00.005+02:00

Jag har gått en TAAK utbildning - Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation
Kort sagt - en liten grundutbildning i teckenspråk. Inget avancerat, bara på fyra gånger, men det har i alla fall gett lite grunder. Personalen på dagis använder stödtecken till barnen och eftersom Skrutts intresse av att prata i nån större utsträckning hittills har varit ganska begränsat så tänkte jag att det skulle vara bra att få ytterligare ett sätt att kommunicera med honom.
Idag var det sista gången och det känns jättetrist, men jag har i alla fall lärt mig en massa nyttiga ord. Och en del andra viktiga saker.
Som att man i vissa fall ska vara extra noga med att göra tecken rätt. "Hare" och "Kanin" är t ex förvillande likt "Djävulen", och "Fingervantar" blir lätt "Kondom" om man inte passar sig.
Jag kan mycket väl se senariot framför mig.
Hur Skrutt kommer till dagis och berättar att han minsan träffat djävulen i helgen, och att han var mjuk och skön, fast det var svårt att klappa honom ordentligt eftersom det var så kallt ute att han fick lov att kondom på händerna.
Jodå. Det kan jag mycket väl föreställa mig.

ehrm...

Ska nog plugga lite nu.

Sommar och soliga dagar

2010-05-23T22:47:00.005+02:00

Det var underbart väder igår, självklart, jag jobbade ju.
Kommande veckan är jag ledig 5 dagar. SMHI förutspår kyla, moln och regn.
Alla förvånade räcker upp en hand.

Skrutt fick i alla fall njuta.

Föräldraskap

2010-05-23T19:35:00.007+02:00

Det är inte alltid lätt att vara förälder, inte alls. Man får göra det bästa man kan, utan att för den delen sluta vara öppen för nya tankar och ideér. För man kan alltid bli bättre.
Jag läser en blogg som ger mig många aha-upplevelser när det gäller föräldraskap. Bloggen är skriven av en stundtals mycket klok kvinna, Lady Dahmer, hon har t ex fått mig att fundera över hur och när jag säger "Nej" "Aja" och liknande.
Det är så lätt att ta till det i alla möjliga och omöjliga situationer, men jag försöker att begränsa mig. För säger jag nej mer eller mindre på rutin, hur ska Skrutt då orka lyssna i längden?
Kraftfulla "Nej" försöker jag spara till viktiga situationer, som när han gör något som som verkligen är förbjudet, han får till exempel inte slåss, kasta saker omkring sig, dra katten i svansen eller springa omkring på ställen där det är mycket bilar som åker. Då blir det Nej - följt av en förklaring om varför.
- Nej du får inte dra katten i svansen, det gör ont på katten.
- Nej du får inte springa här, det åker massor av bilar och det kan vara farligt.
- Nej du får inte kasta saker och slå mamma, jag förstår att du blir arg när du inte får som du vill och det är ok, men du får inte slåss.
Typ så.
Innan jag öppnar munnen försöker jag alltså tänka på varför jag är på väg att säga nej. Finns det en bra anledning eller inte? Gör det verkligen nåt om han gör sådär? Oftast gör det inte det.
Är anledningen till att jag inte vill att han ska göra något att det är enklare för mig att han låter bli, då håller jag oftast tyst.
För det gör inget om han stänker ner halva badrummet när han badar - det går att torka.
Det gör inget om han leker med knappen till fläkten, han tröttnar i alla fall snart.
Det gör inget om han kladdar när han äter, huvudsaken är ju att han får i sig mat.
Det gör inget att han färglägger räkningarna - jag ser ju vad som står i alla fall.
Och vet ni vad? Det känns mycket bättre nu.
Samtidigt försöker jag att alltid ha en positiv ton i rösten. Även om vi ska göra något som brukar leda till bråk 9 gånger av 10 så går jag in med attityden att denhär gången kommer det att gå bra. Det går inte alltid bra, men kanske 5 gånger av 10 istället.
Det är mindre bråk mellan mig och Skrutt och jag har fått mycket mer tålamod och är mycket mindre frustrerad, och jag tycker faktiskt att Skrutt lyssnar lite extra de gånger jag säger nej.
Livet blir enklare och mer harmoniskt för oss båda.

Bra start på dagen - tack aftonbladet

2010-05-20T06:31:00.005+02:00

* Nån rik som myglat till sig mer pengar.
* Nån som blev akut sjuk och nu har sanslösa problem för att han inte gick till arbetsförmedlingen innan han hamnade på sjukhus.
* Bilolycka i sandviken - en död.
* Hiss rasade - två döda.
* Mer våld i Bangkok. (Här kan man få se på eländet i ljudbildspel.)
* En bil mosad av lastbil - föraren överlevde.
* Pensionärsbus välte - en död, flera skadade.
* 29:årig man åtalad för övergrepp mot 23 flickor.
* Översvämningar i Norrland.
* Anna Ankas assistens har slutat. (Nyhetsvärdet i detta??)
* 2-åring hundbiten i halsen.
* Stjärnan köpte sex i Sverige: "Det var roligt"

En nyhet som inte var eländig, om mannen som överlevde att bilen blev överkörd av en lastbil, och den nyheten är antagligen med bara för att det var en dramatisk bild.

Ursäkta mig.

Ska gå och grina lite nu.

Skorna - del 2

2010-05-18T20:47:00.005+02:00

Ok ok, sååå illa är inte de blinkande skorna.
Skrutt blev så stolt när vi klev in på dagis och alla barnen samlades för att titta på de blinkande underverken att det är värt det.
Jag kanske ska skaffa likadana jag, och se om de väcker samma beundran på jobbet.

IKEA besök

2010-05-14T16:43:00.006+02:00

Skrutt och jag åkte till IKEA idag, det kan vara en mardröm att göra med barn - om man har bråttom. Men det hade inte vi, vi hade hela dagen på oss om det behövdes så då var det riktigt roligt.
Skrutt började med att helt sonika gå in i ett av barnrummen som de har som display, där ställde han sig vid diskbänken och diskade med en målarpensel, sen satte vi oss på små stolar vid ett litet barnbord och åt middag som han serverade.
Efter det provsatt vi 714 olika soffor och fåtöljer innan vi gick vidare. Längst hela vägen kände han på alla handtag, skrivbord och sängar vi passerade.
Så kom vi fram till en rutschbana och där stannade vi och lekte en stund. Sen gick vi säkert 10 meter innan vi kom till avdelningen med barnsaker. Där fanns det massor av saker man fick leka med. En gunghäst, roliga kuddar att hoppa på, ett tält, en kryptunnel och tre olika stolar som hängde i taket och gick att snurra på.
Där fick vi stanna lääänge.
När vi slutligen kom därifrån så gick vi och provkände på stekpannor innan vi kom fram till ta-det-själv avdelningen. Där kom mamma på den briljanta idén att ta en låg vagn som Skrutt fick åka på genom resten av affären.
Skrutt var nöjd med besöket. Vi lyckadet till och med få med oss det vi skulle därifrån, en spegel och en pall.

Han kommer i alla fall att synas i mörkret

2010-05-14T16:24:00.009+02:00

Ibland gör man misstag.
Som när man liksom i förbifarten köper ett par skor till Skrutt utan att undersöka dem ordentligt. När man sen kommer hem, sätter dem på barnet och uppmanar honom att gå lite upptäcker man att hela hälarna blinkar med röda och gröna lampor när det kommer tyngd på dem.
Självklart så älskas de av Skrutt, vissa problem uppstår när han ska titta på hälarna samtidigt som han går. Så då sätter han sig på rumpan för att titta, och då slutar de blinka tills han reser sig igen. Problematiskt minst sagt.
Hur som helst så älskar han dem.
Det gör inte jag, jag tycker att det känns som om att gå runt med en julgran.
Var på IKEA idag och hörde vid ett par tillfällen, "men åh titta, skorna blinkar!"
Jag kände ett starkt behov av att stanna och förklara att vi inte köpt blinkande skor med flit, att det var ett misstag som inte gick att lämna tillbaka för att Skrutt tyckte så mycket om dem...
Men det kan man ju knappast göra.
Får väl sitta och trycka på dem nattetid, batterierna måste ju ta slut förr eller senare.
Helst förr.

01.40 - en inblick i min natt

2010-05-13T01:32:00.005+02:00

Jag har precis klivit ur en välbehövlig dusch efter att ha rensat bort fix i skarvarna och fogat golvet i gillestugan. 4 timmar har jag hållit på för att bli klar.
Som småbarnsmorsa gäller det liksom att ta vara på de få timmarna som finns utan barn om man ska få nåt gjort.
Nu sitter jag i soffan insvept i en handduk. Maken ligger bredvid och sover, det började just smattra av ett riktigt hällregn på rutan. I fjärran ser jag att det blixtrar på himlen och ett dovt muller börjarväxa sig starkare.
Tankar just nu:
Jag borde väcka maken och skicka in honom att sova i sängen.
Jag borde gå och lägga mig själv.
Mattan som hänger ute kommer att vara väldigt blöt imorgon.
Det står disk i diskhon, vad skönt det skulle vara att få den diskad innan man somnar.
Det är ca 3½ timme kvar tills sonen vaknar - men vi är lediga båda två... jag tänkar ta sovmorgon.

Om när hjärtat nästan stannade

2010-05-12T06:20:00.006+02:00

Det hände nåt riktigt otäckt igår. Jag stod och sminkade mig i badrummet och Skrutt stod bredvid och försökte tigga till sig lite smink att leka med.
Då, från ingenstans, rasade badrumsskåpet ner.
På nåt sätt lyckades jag knuffa undan Skrutt och hann nästan undan själv också.
Badrumsskåpet väger multum, det var knappt så jag orkade lyfta undan det för att kunna städa undan glassplittret efteråt, tänk om jag inte hade hunnit reagera... Tänk om det hade landat på Skrutt... Hörnet av skåpet hamnade på skötbädden nedanför, tänk om vi hade bytt blöja just då...
Jag blir alldeles iskall när jag tänker på det, det finns inte en chans att Skrutt hade klarat att få det på sig, jag tror inte ens att jag hade klarat att få det i huvudet.
Att komma undan med blåmärken, smärta i armarna och en vrickad handled känns som högsta vinsten.

Mu säger kossan...m.fl

2010-05-08T17:51:00.005+02:00

Vi har varit och tittat på djur idag.
Sett en galt som pappan trodde var en gigantisk sten tills den började röra på sig, och små killingar som var så söta att mamman ville plocka ner i fickan och ta med sig hem.
Skrutt har sprungit som en galning och lärt mamman och pappan hur djuren låter.
Muuu säger djuren. Hästar, grisar, kossor och getter.
Vi gjorde några tappra försök att övertyga honom om att gnägg, nöff och bää skulle kunna vara bra alternativ.
Skrutt tittade på oss som om vi var dumma i huvudet, just idag sa alla djuren Mu och så var det med det.

Nu blir det reklam

2010-05-08T17:41:00.003+02:00

Ska du handla barnskor i Västerås ska du handla på Vincent.
Basta.
Det var det enda stället jag lyckats hitta som hade finskor till Skrutt och dessutom superb service.
Skrutt var inte alls på humör för att testa skor men den mycket glada och trevliga expediten trollade fram en present, en tandborste med fötter, och den var tydligen så faccinerande att han glömde bort att han var arg och hon kunde mäta både fötter och skor utan problem.
Nu kommer vi gå dit i första hand - bra service är a och o.

Har man snopp får man vara barfota

2010-05-05T21:27:00.006+02:00

Nu är jag riktigt riktigt irriterad.
Vi skulle införskaffa ett par finskor till Skrutt tills han ska vara näbb på sin mormors bröllop, men det verkar tydligen vara omöjligt.
Fina skor till flickor finns det hur mycket som helst av, det är hyllmeter på hyllmeter på hyllmeter av söta nätta skor i alla färger och former. (Såklart, för flickor är ju enligt naturen nätta små varelser som ska kläs upp från spädbarnsåldern för att vara söta och rara, pojkarna är ju busiga och livliga så varför göra nåt annat än tåliga sneakers?)
Första butiken hade ETT par finskor till en liten pojke, flera storlekar fel, och då kan jag säga att de låg i topp vad det gällde utbudet om man jämnförde med de andra skoaffärerna.
Till sist hittade jag en liten, liten butik som hade några olika varianter, men i fel storlek. De var dock väldigt hjälpsamma och sa att de kanske kunde få hem ett par från en av deras andra butiker. Så det hoppas vi på.
Annars får väl Skrutt bära blommiga små röda lackskor till de mörka kostymbyxorna. Det kan ju vara sött.
Eller inte.

Borta bra, men...

2010-05-02T23:15:00.007+02:00

Jag ser honom när tåget avstannande rullar förbi perrongen. Min stora kille, som samtidigt ser så liten ut där han står, hjärtat slår en volt i bröstet. Han vill springa efter tåget men mormor säger att man inte får springa där och han tar henne istället i handen och går mot den sista vagnen när tåget stannar.
Vi kliver ur längst bak i och börjar gå mot dem.
Han har inte sett oss ännu, hans uppmärksamhet är riktad mot det stora spännande tåget.
Vi är nära nu, kanske bara 15 meter från bort.
Så vinkar jag, han tittar på mig, det syns när insikten når honom, när han ser vem jag är.
Hela den lilla kroppen spritter till av glädje och ögonen strålar. Han är en spegel i miniatyr för det jag själv känner.
- MAMMA! Han ropar högt, högre än jag någonsin hört honom ropa något förut. Samtidigt som ropet kommer släpper han mormors hand och rusar mot mig, jag sätter mig på huk och ramlar nästan bakåt när den lilla kroppen slår emot mig i full hastighet. Hans små armar slås hårt runt min hals och jag kramar honom hårt.
Jag har aldrig någonsin känt mig så välkommen, efterlängtad och älskad.

Borta bra.
Men hemma bäst.

Om att inse lyxen i saker man en gång tagit förgivet

2010-05-02T22:45:00.009+02:00

Maken och jag har varit borta över helgen - utan Skrutt.
Det är första gången vi åkt iväg själva sen han föddes.
Det var spännande, att återupptäcka att vi faktiskt är två vuxna människor, två individer, inte bara mamma och pappa.
En kollega, mor till tre barn som nu börjar bli stora, förbjöd mig å det bestämdaste att prata barn. Och vet ni vad? Det gick faktiskt, inte helt barnpratfritt, men nästan.
Det har varit en underbar helg, och välbehövlig, ett avbrott i all rutin, alla vanor, alla måsten.
Vi har gjort så lite som möjligt:
Åkt tåg - jag fick sitta ner 4 timmar i sträck, fattar ni - 4 timmar! När hände det senast? 2007? (Maken som tillbringar stora delar av arbetsdagen sittande kunde dock inte riktigt inse tjusningen i det hela)
Strosat - gått lite på stan och tittat i affärer och på folk. I vår egen takt, utan att behövt ha stenkoll på omgivningen.
Sovit - Hela nätterna, och vet ni vad som hände när vi vaknade vid sexsnåret? Vi. Somnade. Om. Båda två, bredvid varandra, tillsammans. En mycket märklig känsla. Ingen av oss kände det mista behov av att gå upp och titta på varken Svampbob Fyrkant eller Nicke Nyfiken.
Ätit ute - satt oss vid dukat bord och ätit gott både till frukost, lunch och middag och vi behövde varken laga maten eller diska efteråt. Inte heller satt det någon vid bordet som skrek, tappade mat på golvet, hällde ut vattenglaset eller krävde att få äta från våra tallrikar. Alla satt dessutom ner på stolarna, till och med vända åt rätt håll.
Fatta lyxen i det.

Karlarna har det så lätt!

2010-04-24T21:18:00.008+02:00

Ett bröllop närmar sig med stormsteg, idag for maken och jag ner på stan för att införskaffa kläder.
Fy sjutton var det är orättvist det är.
Man - En mörk kostym, välja färg på skjorta och slips. Klart.
Byt färg på skjorta och slips så funkar det på begravning såväl som på bröllop och allt däremellan.
Kvinna - Klänning? Kjol? Byxor? Dräkt? Längd? Färg? Form? Tusen saker att ta ställning till, och sen försöka hitta det man väl vill ha. Urk.

"Men det finns ju så mycket mer att välja mellan, man kan göra det så mycket mer persoooonligt"

Fuck personlig stil!
Det. Är. Inte. Värt. Det.
Jag vill även införa skoluniform.

Jag borde lära mig

2010-04-22T20:36:00.004+02:00

När jag äntligen börjar landa i en situation, tänka att dethär blir nog bra. Jag gillar ju detta, kanske är det meningen att jag ska vara just här...
Då slår det självklart bakut.
Varför skulle nåt gå min väg?
Tss...
Nu verkar allt gå åt helvete igen.

Jag blir så ledsen. Arg. Trött. Frustrerad.
Jag orkar inte med.

Varför vissa blir politiker

2010-04-21T11:25:00.016+02:00

Det är inte ofta det står mycket vettigt i tidningarna, mest skvaller. Ett tydligt tecken på det är att det klokaste jag läst i en tidning på bra länge kommer från Bamse, från Skalman närmare bestämt:

"De som är små inuti vill oftast vara mäktiga utanpå,
och de som är stora inuti vill sällan ha makten.
Det är nog synd."

Det ligger ruskigt mycket i det.

Buhu liksom

2010-04-17T21:48:00.003+02:00

När jag var gravid drabbades jag som många andra av graviditetshormoner som gjorde att jag blev extra känslig för... ja, typ allt.
Jag trodde att det skulle gå över när Skrutt väl var född, men nu är det 2½ år sedan och jag är fortfarande hopplös. I 2½ år har jag nu gått och börjat grina för allt, och då menar jag allt. Det gör att visa saker som jag gjort förut nu väljs bort, att t ex läsa en bok baserad på en sann historia (haha som om tiden skulle finnas) det är bara att glömma. Lika illa är det med filmer, sanna historier går bort, för jag har upptäckt att det är ytterst sällan de sanna historierna handlar om personer som föddes i en lycklig familj, växte upp under bra förhållanden och levde lyckliga i alla sina dagar.
Ytterst sällan.
Filmerna jag tittar på nu består mest av sådana som passar en 2½ åring - och inte ens där är jag säker. Igår satt jag och bölade till filmen Bilar, har ni sett den?
I slutet av filmen avstår Blixten McQueen från att vinna sitt stora lopp för att istället hjälpa en kraschad racerbil att ta sig över mållinjen.
Det är så fint att man måste gråta.
Tydligen.

Mamma fixar allt

2010-04-17T21:40:00.005+02:00

Om några veckor ska jag och R fly fältet och åka bort en helg, själva. No Skrutt.
Fast sånt är ju inte gratis. Då är det tur att man har en välberest mor. Hon har lyckats samla ihop så många poäng på både hotell och tåg att hon ordnat så vi får två nätter på fint hotell, samt två 1:a klass biljetter tur och retur till Göteborg alldeles gratis.
Helt plötsligt känns hela resan väldigt mycket roligare.
Tack mamma!

Klara utsikter

2010-04-14T19:12:00.002+02:00

Fönstertvätt är makens jobb härhemma, hans eget lilla påsknöje liksom.
Han brukar tycka att det tar tid.
Denhär gången fick han hjälp, och ändå påstår han att det inte gick fortare.

...

2010-04-14T14:10:00.014+02:00

Skrutt har fått en brandbil, röd och fin.
Brandstegen använder han som kulspruta.
Jag fattade inte riktigt varför, men så kom jag på det.
Det är förstås en prototyp av en ny brandbil - en sån som brandmännen snart blir tvungna att använda i Rosengård!

*Nickar förnöjt över min slutledningsförmåga*

Vikarien med stort V

2010-04-12T22:37:00.006+02:00

De pratar om behöriga och obehöriga lärare på tv och jag kommer att tänka på en lärarvikarie jag hade i mellanstadiet, 6:an var det om jag inte minns fel. Vår lärare var sjuk och vi avverkade vikarier på löpande band, vi hade en stökig klass och det var bara vår ordinarie lärare som klassen respekterade tillräckligt för att sköta sig.
Hur som helst, vi skulle ännu en gång få en ny vikarie och väntade oss väl en vikarie som alla andra. Men det fick vi inte. Vi fick Per.
Per kom in förstå lektionen med en stor väska som han ställde på katedern. Han ställde sig bredbent och tittade ut över klassen:
- Hej, mitt namn är Per. Jag är före detta FN-soldat. Det här är mitt vapen.
Han tog upp sin pistol ur väskan och hade förevisning, sen satt han och rengjorde det medan vi räknade matte. Jag tror aldrig vi räknat så intensivt som då.
Visst är det svårt att inte se det tragiska i att vi inte kunde sköta oss och visa respekt utan att en vikarie kommer in med vapen i klassrummet, men det var så mycket mer han medförde än just det, framför allt tydliga regler och disciplin. Han ställde upp oss utanför klassrummet och lärde oss att marschera. När sen alla andra klasser sprang till gympa- och matsalen så marscherade vår klass över skolgården i två spikraka led medan Per ropade instruktioner som:
”Höger om, HALT!”
Bara det faktum att ingen av våra föräldrarna opponerade sig mot Pers sätt är ett ganska tydligt bevis på vilken förbättring han medförde.
Det var roliga veckor och jag tror faktiskt att vi gillade Per alltihopa.

Jag tycker att lärarna ska vara behöriga, de har ett viktigt jobb och ska vara utbildade.
Men samtidigt kan jag se det sorgliga i att gå miste om lärare som Per.
Obehörig.
Okonventionell.
Men oerhört bra.

Finn fem fel

2010-04-10T20:56:00.010+02:00

Titta nooooga på bilderna, ser ni vad som skiljer?

Jodå, visst är det jag som är den orangeklädda figuren i trädet som balanserar självsäkert med ena foten på stegen och med motorsågen i högsta hugg. Jajamen.
Va? Vadå ljuger!?
Men det kunde ha varit!
Nähä inte det heller...
Men jag har faktiskt också bidragit med viktiga saker!
Det var t ex jag som öppnade ugnen och rörde runt bland kroketterna som arbetarna sedan åt.
Så det så.

Återanvändning, liksom...

2010-04-08T20:29:00.009+02:00

Skrutt började morgonen med att fixa en välfylld blöja åt sin mor. Vi går in i badrummet för att byta. Skrutt lägger sig på skötbordet och jag tar av blöjan.
Skrutt: Äta!
Jag: Va?
Skrutt: Äta!!
Jag: Vi ska äta frukost när vi bytt blöja.
Skrutt: Äta!! *Pekar på bajset*
Jag: *Äcklad* Nej, man kan inte äta bajs, det är jätteäckligt! Blä, blä blä... Vi ska spola ner den i toaletten.
Skutt tycker att det är en jättedum idé och tillbringar resten av blöjbytet med att ömsom peka på bajset och ömsom på sin öppna mun.
Nice!
Jag fick inte i mig nån frukost efter det.
Det fick Skrutt, men fick bli mitt alternativ - leverpastejsmörgås och yoghurt.
Tyckte det verkade bättre ur näringsynpunkt.

Grönt är dyrt

2010-04-07T18:02:00.004+02:00

Skulle boka tågbiljetter idag, två personer tur och retur Göteborg om några veckor... så var det tänkt.
Tills priset poppade upp på skärmen.
2 0 0 0 spänn!
Jo tjena.
Det blir till att ta bilen, då kommer vi undan med hälften, trots att ett par dygns perkering är medräknat.
Hur rik behöver man egentligen vara för att ha råd att resa miljövänligt?

Som att sparka in en öppen dörr

2010-04-07T09:52:00.009+02:00

Läste en artikel i aftonbladet om en släkt där väldigt stor del är kriminella.
De intervjuar en man i släkten, jag citerar:
"Ingen kan lasta mig för att mina barn och andra släktingar blivit kriminella. Det är inte jag som fostrat dem, jag har ju mest suttit i fängelse."

Kommentarer överflödigt.